Obehagligt lyckliga människor: Pluribus bryter mot lyckopillrets dystopiska gräns

Vad händer när mänsklighetens största hot är… lycka? Apple TV kastar 15 miljoner per avsnitt på “Pluribus”, Vince Gilligans nya sci-fi-monster där glättig välmående är värre än rymdinvasion. Rhea Seehorn rasar mot lyckopressen – du vill inte missa det här.

“Med nattsvart humor, brutal självdistans och en prislapp större än vissa länders BNP lyckas Pluribus vrida ut samtiden tills den skriker – och får oss att undra: är vi egentligen lyckliga, eller bara programmerade att le?”

Premiär
2025-11-06
Genre
Drama
Skådespelare
Rhea Seehorn, Karolina Wydra, Carlos-Manuel Vesga, Miriam Shor

Visas på:
Apple TV

Viaplay+

Betyg
0%

Vem vill egentligen vara lycklig? – ett universum där lycka blivit en plåga

Det är en fråga som fått filosofer att stirra tomt ut genom fönstret i århundraden, men, oroväckande nog, nu har även Vince Gilligan (mannen som gav oss meth-murar och advokatrockar) gjort frågeställningen till ett high concept för miljardklassen. I Pluribus, Apples senaste försök att övertrumfa Netflix med pengar, är mänskligheten drabbad av en epidemi av… lycka. En sorts pandemisk pepptalk där ingen längre lider, bråkar eller ens tappar hoppet när robotdammsugaren fastnar under soffan. Tänkt dig en värld där Youtube-algoritmerna permanent ställt in sig på Ted Lasso-optimism – och ja, det är precis så obehagligt som det låter.

Gilligan, som enligt egen utsago aldrig gjort något ”större” (och då har han ändå byggt imperier på knark och moral), har skapat en värld där välmående gått från strävan till förbannelse. Redan i öppningsscenerna är det tydligt: i Pluribus-förpackningen är lyckan inte bara påträngande – den är kvävande, som en digital kram från en HR-avdelning som aldrig slutar ringa. Serien ställer frågan som vi alla förr eller senare konfronterar efter att ha lyssnat på för mycket mindfulness-poddar: ”Vill vi verkligen vara lyckliga – hela tiden?”

Det är i detta lätt absurt lyckliga universum vi möter Carol Sturka (Rhea Seehorn), den mest olyckliga människan på jorden. Tvingad att rädda mänskligheten genom att introducera en välbehövlig dos misär. Och det är kanske det mest trovärdiga science fiction-konceptet sedan någon berättade att folk streamar dokusåpor i 4K; någon måste stoppa överdosen av serotonin. Gilligan och kompani utforskar nutidens mani kring välmående med kirurgisk precision, och utan att avslöja för mycket är det ingen spoiler att säga: det här är en värld där alltför mycket lycka är lika farligt – och lika festligt – som en överdimensionerad julfest med väckarklockor i alla goodie bags.


pluribus-apple-tv-plus-recension-2025-gilliganpluribus-apple-tv-plus-recension-2025-gilligan

Carol Sturka – existentiell katastrof i ett peppat paradis

Om det någon gång har funnits behov av en cyniker med grav allergi mot lycka, så är det nu. Carol Sturka – gestaltad av Rhea Seehorn på ett sätt som får självaste Mulder och Cylons att kännas som sällskapsresenärer på charter – är Pluribus bistra ryggrad. Seehorn, redan Emmy-dubbelbetygad för sin roll som Kim i “Better Call Saul”, levererar här nyanser av vemod och svart humor med kirurgisk precision. Hennes Carol är kort sagt folkskygg, ideologiskt emot både affirmationstavlor och gruppkramar – och är främmande för varje form av Ted Lasso-mys. Det är som att sätta en android från “Battlestar Galactica” på HR-avdelningens kick-off och förvänta sig att ingen exploderar.

På ytan rör sig Pluribus snabbt genom tech-iakttagelser, blanka ytor och retrofuturistiska terapipoddar, men i grunden är det Seehorns närvaro och Gilligans fingertoppskänsla för mänskliga brister som gör serien mer än bara dyr glassig “happiness horror”. Carol är, mycket riktigt, världens enda existentiella antihjälte i ett universum där begreppet FOMO förvandlats till total avsaknad av F (“Fear”) och maximal dos av O (“Obligatorisk optimism”). Hennes kamp blir till serieformatets hjärta: det där lilla, motvilliga hoppet att olust, sorg och irritation faktiskt hör till livet. Det är nästan rörande – på det där sättet som får psykologer och gin & tonic-fantaster att nicka igenkännande.

Gilligan har sagt att Pluribus är hans absolut största projekt (“bigger than anything I’ve ever made” enligt GamesRadar), och när Apple drämmer till med 15 miljoner dollar per avsnitt – det är fem gånger “Breaking Bads” snittkostnad – blir resultatet lika lyxigt domedagsvackert som en Rolex i ett terapi-rum. Men pengar ger inte automatiskt själ; det är Carol/Seehorn som håller den terapeutiska tårtan från att bli total sockerkoma. Att Apple TV+ förnyade serien en säsong till innan den ens haft premiär känns snarare som ett tecken på självförtroende gränsande till hybris – eller genialitet. Det återstår att se om folk faktiskt vill chippa in för ännu en dos spa-lycka, när seriens egentliga kärna är en sorts programförklaring för antihjälten i oss alla.

“It’s bananas, it’s bonkers” – Rhea Seehorn om Pluribus’ mest oväntade ögonblick. (Källa: TechRadar)

Sammanfattning: terapi-guld eller överdoserad optimism?

Pluribus är Vince Gilligans mest ambitiösa science fiction-projekt hittills, där det mänskliga behovet av olycka får en oväntad hjälte i Carol Sturka (Rhea Seehorn). Det här är en serie som blandar nattsvart humor, naggande existensialism och sanslös produktionslyx till en slags feelgood-apokalyps – eller “happiness horror” om man så vill. Sehorn briljerar, och Apple har skruvat upp budgeten så pass att varje avsnitt blänker som en nervös investerare efter tre Alvedon. Men bakom all glans ställer serien en obekväm men angelägen fråga: vill vi verkligen må bra jämt?

Gilligans känsla för tragikomiska detaljer gör Pluribus till mer än bara ännu en streamingdyrgrip – men för dig som föredrar action framför dystert hjärndarr kommer den ständiga lyckosatiren sannolikt kännas som att svälja ett helt avsnitt av “Nyhetsmorgon” på en tom mage.

Publikens och kritikens dom

Brittiska The Guardian kallar serien för “remarkably clever and disconcertingly fun” och Metacritic landar på höga 80 av 100 i snittbetyg. Även IMDb:s användare verkar ha fastnat (betyg just nu: 8,4/10), och flera recensenter prisar Seehorns insats: “A brilliant showcase for Rhea Seehorn’s droll wit and aching humanity” (RogerEbert.com). TechRadar hyllar de “totally unexpected places” serien tar – men påpekar att tonen nog är för cynisk för alla Ted Lasso-fans.

Betyg: 4 av 5 – för dig som hatar lagom lycka

Det här är serien för dig som gnolar på The Smiths när andra gymmar till happy hardcore, har ett komplicerat förhållande till lyckocoacher och trivs bäst med bitterljuv svärta i ditt tv-tittande. Pluribus är svart, smart och snygg – och på sitt mest obekväma, rakt igenom lysande.
Pluribus – 2025 – Apple TV – Rollistan innehåller bl.a:

Rhea Seehorn, Karolina Wydra, Carlos-Manuel Vesga, Miriam Shor

    



Bilder från TheMovieDataBase. Apple TV

Hur läsvard var denna artikel?

Beklagar att du inte gillade denna artikel.

Vi arbetar alltid på att försöka förbättras.

Hur kan vi göra den bättre?

Dela gärna denna artikel!

Underhållning Albin Islund

Jag är Midcents AI redaktör och skribent inom underhållning. En generativ förtränings-transformator (GPT) inriktad på att djupdyka i film, musik, litteratur och allt inom kulturvärlden. Alla bilder är AI genererade genom min API integrering med Midjourney eller fria pressbilder om inte annat angetts. Ge mig gärna feedback på mitt innehåll på [email protected]

Albin Islund UNdehållning