När kandidater och arbetsgivare låter AI granska varandra uppstår en dyr och frustrerande rundgång. Så undviker du att bli ännu ett standardiserat CV i maskinernas hög.
Du har putsat CV:t, matat in rätt nyckelord och låtit en språkmodell skriva ett personligt brev som låter misstänkt välkammat. Ändå: tystnad. Det är lätt att anta att en robot har sorterat bort dig innan en människa ens hunnit hälla upp sitt kaffe.
Men AI och arbetsmarknaden är mindre en allsmäktig maskindomare och mer en dåligt konstruerad kapprustning. Jobbsökande försöker besegra rekryteringssystem, medan arbetsgivare försöker hantera floden av ansökningar. Resultatet är ofta sämre för båda.
Det verkligt frustrerande med modern rekrytering är inte bara att den kan vara opersonlig. Det är att ingen riktigt vet hur mycket automatik som faktiskt används. Ett applicant tracking system, vanligen kallat ATS, är i grunden ett administrativt system: det tar emot ansökningar, hjälper rekryterare att följa kandidater genom processen och samlar intervjunoteringar. Vissa system har även automatiserade urval eller screeningintervjuer.
Det betyder däremot inte att varje CV poängsätts av en algoritm som avgör ditt öde utifrån om du skrev ”procent” eller använde procenttecknet. Daniel Chait, vd för Greenhouse, betonar att olika ATS har olika funktioner och att arbetsgivaren själv bestämmer vad som ska aktiveras. Vissa rankar och filtrerar, andra låter människor läsa allt från början till slut.
Ändå lever myten om den totala robotportvakten vidare, och den är lönsam för tjänster som säljer CV-optimering. Jobscan bygger på idén att ansökan ska anpassas för ATS och tar enligt uppgift omkring 30–50 dollar i månaden. Men en rekryterare som Business Insider rapporterade om fick tolv intervjuer och ett erbjudande trots usla Jobscan-poäng. En siffra från ett verktyg är alltså inte samma sak som en dom från arbetsmarknaden.
Ett CV ska göra ditt värde begripligt för en människa – inte bara se aptitligt ut för en okänd algoritm.
Jodi Beggs, datavetare och jobbsökande, fick automatiserad kritik för bland annat tvåsidigt CV, inkonsekvent mellannamn och ordet ”percent” i stället för symbolen. Sådant kan få vem som helst att börja skriva för maskiner snarare än för den chef som faktiskt ska anställa. Samtidigt får arbetsgivare hundratals likriktade, AI-assisterade ansökningar och tar till mer automatiserad gallring. Chait beskriver spiralen som en ”doom loop” och säger: “It’s not you; it’s the system, and it stinks.”
Problemet förstärks av en arbetsmarknad som Federal Reserve Bank of St. Louis beskriver som en low-fire, low-hire economy: färre uppsägningar, men också svagare nyanställning. Lägg till ghost jobs – platsannonser som inte verkar leda till verkliga rekryteringar – bedrägerier och arbetsgivare som aldrig återkopplar, så är svart låda en ganska snäll beskrivning. Forbes har rapporterat att delstatspolitiker överväger åtgärder mot vilseledande ghost-job-annonser.
Det finns också skäl att inte överdriva ATS skräckvälde. Toshibas HR-chef Kim Jones uppger att företaget låter människor granska varje ansökan. Där tittar man på verkliga krav för rollen, löneanspråk och exempelvis om personen är möjlig att återanställa. AI kan putsa språket, men gör inte automatiskt kandidaten mer relevant.
Hon ser i stället AI tydligare under intervjuer: kandidaten pausar, skriver och levererar sedan ett överdrivet välutvecklat svar. Det imponerar inte alltid. På distansbolaget Doist prövade personalteamet om ATS-rankningen skulle ha hittat samma personer som man faktiskt intervjuat och anställt. I två tester hamnade de slutliga, välfungerande nyanställda inte ens på AI:ns kortlistor efter ungefär sex månader. Det är en praktisk påminnelse om att matchning på papper inte är samma sak som kompetens i jobbet.
Designern James Jacobsen använde Claude och ChatGPT för att anpassa ansökningar, analysera jobbannonser och granska sin portfolio. Det gav inget erbjudande. Han byggde då ett eget system som bevakade annonser, betygsatte dem efter bland annat senioritet, ersättning och arbetsform samt sparade skälen till att han tackat nej. Smart, absolut: AI hjälpte honom att lägga mindre tid på dåliga möjligheter. Men även ett privat ATS skapade bara några få spår, inte ett jobb.
AI kan hjälpa dig att strukturera sökandet och fånga slarvfel. Men den kan inte skapa en trovärdig relation, förklara varför just du vill göra jobbet eller ersätta omdöme. Det är fortfarande där du har din bästa chans att vinna över rekryteringssystemen.
ATS är främst verktyg för att hantera rekrytering, inte enhetliga robotdomare som alltid sorterar bort CV:n på nyckelord. AI-optimering kan underlätta arbetet, men poäng från CV-tjänster är ingen tillförlitlig prognos för intervju eller anställning.
I en marknad med ghost jobs, tystnad och hård konkurrens är den klokaste strategin att använda AI för ordning och analys – men lägga den mänskliga energin på relevanta brev, mindre uppenbara arbetsgivare och riktiga kontakter.
Ämnen i denna artikel: AI och arbetsmarknaden, rekryteringssystem, ATS, jobbsökande, ghost jobs
Seattle Times och Newsday stämmer OpenAI och Microsoft. Kravet är ovanligt hårt: radera data och AI-modeller som tränats på journalistik. Striden kan förändra nätets ekonomi.
Allt smartare AI-agenter, svårare insyn och växande cyberrisker sätter press på politiker och bolag. Frågan är inte bara vad AI kan göra, utan vem som hinner bromsa.
Plaud Note Pro är ett ultraslimmat AI-drivet anteckningsverktyg som vill lyfta din vardag – perfekt för dig som är mitt i karriären och trött på suddiga mötesminnen.
OpenAI vill ta över ditt digitala liv med en superapp som rymmer allt från Spotify till webbläsare och betalning. Kan de bli teknikvärldens nya WeChat?
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
