Allt fler statsanställda jobbar efter 67 och kombinerar lön med pension. SPV:s siffror visar en arbetsmarknad där pensionen allt oftare blir en övergång snarare än ett tvärt stopp – med tydliga skillnader mellan yrken.
Du har knappt hunnit vänja dig vid tanken på pension när någon frågar om du kan stanna ett tag till. Kanske vill du det. Kanske vill du helst slippa måndagsmöten men gärna behålla jobbet, kollegorna och lönen.
Fler statsanställda fortsätter arbeta efter 67 år. För dig som funderar på samma sak är frågan större än ett pensionsdatum: Vad har du rätt till, vad kan du förhandla om och vilka delar av pensionen behöver du hålla isär?
Statens tjänstepensionsverk, SPV, visar i rapporten Pensionsavgångar inom statsförvaltningen – statistikrapport 2026 hur uttagen av statlig tjänstepension har förändrats. Antalet statsanställda som var 67 år eller äldre ökade från omkring 100 år 2020 till drygt 2 200 år 2025. Under samma period steg andelen som började ta ut sin tjänstepension vid 67 år eller senare från 15 till 39 procent. Den senare åldersgruppen stod därmed för flest nya uttag 2025.
Det är två olika mått. Det ena beskriver äldre personer i arbete, det andra när pension börjar betalas ut. Den som tar ut pension kan fortsätta arbeta, och den som arbetar kan vänta med uttaget. Det gamla scenariot – avtackning på fredagen, pension på måndagen – är fortfarande möjligt. Det är bara inte längre den enda ritningen.
SPV ser också fler jobbonärer: personer som kombinerar arbete med pensionsuttag. I myndighetens statistik över statlig tjänstepension ökade de från knappt 200 år 2020 till drygt 1 100 år 2025. Siffrorna visar att kombinationen blivit vanligare inom staten. De säger däremot inte varför varje enskild person fortsätter: lust, ekonomi och arbetsgivarens behov går inte att avläsa ur ett pensionsuttag.
Bakom totalsiffran finns en statlig arbetsmarknad där en universitetslärare och en polis knappast har identiska arbetsdagar. Inom utbildning, där universitet och högskolor ingår, började 55 procent ta ut tjänstepension vid 67 år eller senare under 2025. Inom samhällsskydd och rättsskipning, som omfattar bland annat polis och rättsväsende, var andelen 25 procent.
För uttag före 65 år var förhållandet omvänt: 13 procent inom utbildning och 37 procent inom samhällsskydd och rättsskipning. Skillnaderna är viktiga när någon säger att »alla jobbar längre nu«. Vilken sorts arbete man jämför spelar roll. SPV:s siffror visar däremot inte att en viss arbetsbelastning, en viss lön eller en viss attityd orsakar skillnaden. Den förklaringen kräver mer än en tabell, hur gärna en middagsgäst än vill leverera den mellan huvudrätt och kaffe.
Även fördelningen mellan kvinnor och män behöver läsas försiktigt. Av de statliga jobbonärerna 2025 var 66 procent män. De arbetade främst inom försvar och var i genomsnitt 65 år och 10 månader när de återanställdes. Kvinnorna var i genomsnitt 67 år vid återanställningen och arbetade främst inom utbildning samt samhällsskydd och rättsskipning. Det beskriver gruppernas sammansättning och tidpunkten för återanställning. Det bevisar varken att män vill arbeta längre än kvinnor eller att kvinnor har lättare att få jobb efter pensionen.
Att kunna arbeta längre är en möjlighet. Att få välja hur är den verkliga friheten.
En förändring har gjort längre arbetsliv praktiskt möjligt för fler. Åldern i lagen om anställningsskydd, LAS, då rätten att kvarstå i anställningen upphör höjdes från 67 till 68 år 2020 och till 69 år 2023. Enligt Arbetsgivarverket har du rätt att stanna kvar till utgången av månaden då du fyller 69 år. Arbetsgivaren får fortfarande säga upp dig enligt de vanliga reglerna före dess; rätten innebär inget löfte om att varje anställning fortsätter oavsett omständigheter.
Efter 69 kan du och arbetsgivaren komma överens om fortsatt arbete. Då ser anställningsskyddet annorlunda ut: arbetsgivaren behöver enligt Arbetsgivarverket inte ange sakliga skäl för en uppsägning, uppsägningstiden är en månad och företrädesrätt till återanställning saknas. Att du får arbeta vidare betyder alltså inte att du har rätt att stanna hur länge som helst.
Vill du trappa ned före dess? Pensionsmyndigheten påpekar att en anställd behöver komma överens med arbetsgivaren om minskad arbetstid. Ta samtalet innan du bestämmer uttagsdatum. Föreslå en konkret lösning: vilka uppgifter du vill fortsätta med, hur många dagar du vill arbeta och vem som tar över resten. »Jag kan kanske hoppa in ibland« är en trevlig tanke, men en rätt svag bemanningsplan.
Ja. Enligt Pensionsmyndigheten kan du ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din allmänna pension oavsett hur mycket du arbetar. Du kan också ändra eller pausa uttaget. Så länge du arbetar och har pensionsgrundande inkomster fortsätter du att tjäna in till allmän pension, även om du redan tar ut den.
Tjänstepensionen kräver mer eftertanke. Uttagsreglerna beror på pensionsavtal och pensionsdel. SPV beskriver den statliga tjänstepensionen enligt PA 16 som flera delar som måste sökas separat; utbetalningarna startar inte automatiskt bara för att en födelsedag passerar. Fråga SPV vilka regler som gäller just dina delar innan du kombinerar uttag med en ny eller fortsatt anställning.
Kontrollera också om arbetsgivaren fortsätter betala in till tjänstepensionen. SPV anger att premier till den premiebestämda delen enligt PA 16 normalt betalas fram till månaden före 69-årsdagen. Den förmånsbestämda delen har andra intjänanderegler. Arbetsgivaren kan under vissa förutsättningar medge fortsatt pensionsrätt efter 69. Det är en fråga att få ett tydligt svar på, helst innan du tackar ja till extrajobbet.
Börja med tre alternativ: fortsatt arbete utan pensionsuttag, deltidsarbete med delvis uttag och pension utan arbete. Jämför inkomsten efter skatt nu med pensionen senare. Pensionsmyndigheten rekommenderar en pensionsprognos där du kan pröva olika kombinationer. Frågan är inte bara vad som kommer in nästa månad, utan vad ett tidigare uttag betyder för framtida utbetalningar.
Räkna sedan på skatten. Lön och pension beskattas båda, och flera utbetalare samordnar inte nödvändigtvis sina skatteavdrag. Pensionsmyndigheten varnar därför för kvarskatt och pekar på möjligheten att höja skatteavdraget eller ansöka om jämkning. Åldern påverkar också skatten; förmånliga åldersgränser kan skilja mellan födelseår. Använd dina egna uppgifter i stället för kompisens övertygade huvudräkning.
Slutligen: räkna på livet runt arbetet. Vad ger jobbet dig utöver pengar – sammanhang, ansvar, en anledning att sätta på rena byxor? Och vad kostar det i tid och ork? Längre arbetsliv kan vara en utmärkt övergång, särskilt om du själv styr tempot. Den intressanta frågan är därför inte vid vilken ålder du ska sluta. Den är vilken del av jobbet du faktiskt vill behålla.
Du kan arbeta efter den ålder då många brukar gå i pension och samtidigt ta ut hela eller delar av din allmänna pension. Rätten att kvarstå i anställning gäller till utgången av månaden då du fyller 69 år; fortsatt arbete därefter kräver en överenskommelse. Kontrollera reglerna för din tjänstepension, kom överens om arbetstiden och jämför alternativen efter skatt innan du bestämmer dig.
Du öppnar jobbannonsen, räknar på lönen och stänger fliken igen. Mellan trygghet, pension och självbild blir gamla jobbet ofta bekvämare – och dyrare – än det verkar.
PSA-testet är omdiskuterat och ofullständigt, men det öppnar en större fråga: varför väntar så många män med vård tills kroppen skickar rekommenderat brev med panikstämpel?
Sex av tio chefer uppger att de övervakar anställda digitalt. Från Teams-status till biometriska data växer kontrollen – men frågan är om arbetsplatsen blir effektivare eller bara mer misstänksam.
Du får ett avslag, chefen säger ”profil” och någon föreslår AI-kursen. Men vad är faktiskt åldersdiskriminering – och vad säger siffrorna?
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
