En syrlig Blocket-annons gjorde en soffa viral och såldes dyrt på auktion. Men när ett privat svek blir offentlig underhållning kan skämtet få rättsliga följder.
En soffa säljs för 10 000 kronor. Mannen som annonserade ut den ska betala 30 000 kronor i skadestånd. Det är en usel affär redan innan man räknar in dagsböterna.
Historien om otrohetssoffan väcker en större fråga än vad begagnade möbler är värda: När blir ett skämt om ett uppbrott ett offentligt utpekande av någon annan?
ANNONS
Vad hände med otrohetssoffan?
I slutet av september 2025 lade en man i Kalmar kommun ut en soffa på Blocket. Han skrev i annonsen att han hade upptäckt sin dåvarande partners otrohet i soffan och kryddade beskrivningen med formuleringar om möbelns påstådda historia. Det som började som en försäljningsannons blev snart något annat: en berättelse om en relation som människor ville dela vidare.
Enligt Sveriges Radio P4 Kalmar fick annonsen över 700 000 visningar. Soffan såldes senare på auktion för 10 000 kronor. Mannens tidigare partner polisanmälde publiceringen, och Kalmar tingsrätt dömde honom för grovt förtal. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter. Han ska dessutom betala 30 000 kronor i skadestånd till kvinnan, som hade begärt 50 000 kronor.
Mannen förnekade brott. I förhör uppgav han, enligt P4 Kalmar, att han ville göra en skojig annons. Det kan man förstå som förklaring till tonen. Det förändrar däremot inte vad annonsen sade om en annan person eller hur långt den nådde.
Det är också viktigt att hålla isär påstående och fastslaget faktum. Mannen skrev att hans partner hade varit otrogen; den uppgiften är själva kärnan i publiceringen. Frågan i ett förtalsmål är inte bara om en berättelse har en slagkraftig rubrik. Det handlar om vad den gör med personen som pekas ut.
Varför kan en Blocket-annons vara grovt förtal?
Enligt brottsbalken kan förtal handla om att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. För grovt förtal ska man särskilt beakta uppgiftens innehåll samt hur och i vilken omfattning den sprids, om gärningen är ägnad att medföra allvarlig skada. Lagen gör inget undantag för fyndiga formuleringar i en möbelannons.
Åklagaren ansåg att uppgifterna i annonsen pekade ut kvinnan och att spridningen var så omfattande att gärningen skulle bedömas som grov. Tingsrätten dömde mannen för grovt förtal. Den rimliga lärdomen är inte att varje bitter formulering efter ett uppbrott leder till domstol. Här publicerades ett påstående om en tidigare partner i en annons som fick mycket stor spridning.
Man behöver inte nödvändigtvis skriva ut någons namn för att personen ska gå att känna igen. En relation, en ort och sammanhanget kring avsändaren kan räcka för att människor i den berördas närhet ska förstå vem som avses. Vem som faktiskt kan identifiera personen är därför en bättre fråga att ställa sig än om man har undvikit hennes namn i texten.
Och nej, att en uppgift möjligen är sann är ingen automatisk fribiljett. Brottsbalken kräver också att det var försvarligt att lämna uppgiften i sammanhanget, om man vill undgå ansvar på den grunden. Ett privat svek kan vara verkligt och smärtsamt. Därav följer ingen självklar rätt att använda en öppen annons som högtalarsystem för det.
Ett skämt blir dyrt när någon annans privatliv är det som säljs.
ANNONS
Spelar antalet visningar verkligen roll?
Ja, men siffran är ingen magisk gräns där lagen plötsligt slår till. Brottsbalken pekar uttryckligen på spridningens sätt och omfattning som omständigheter vid bedömningen av grovt förtal. Åklagarmyndigheten framhåller också att det spelar roll hur uppgifter sprids och vilka som får del av dem. Ibland kan en uppgift skada särskilt mycket om den når arbetskamrater, familj eller andra som känner den utpekade, även utan enorma visningstal.
Det är här sociala medier ändrar spelplanen. En annons som ser ut att handla om en soffa kan bli en berättelse som andra gör klipp av, kommenterar och skickar vidare. Avsändaren bestämmer vad han skriver. Han bestämmer inte vilka som blir publik när texten börjar vandra. Siffran 700 000 säger något om räckvidden; den säger inte hur många som känner den berörda kvinnan eller hur varje enskild tittare reagerade.
Skillnaden är värd att komma ihåg. Förr kunde man dra sin version av ett uppbrott för några vänner. Det kunde vara orättvist nog. Nu kan samma impuls paketeras för människor som aldrig bett om att bli inblandade och aldrig har hört den andra personens version. Den som delar vidare gör kanske bara det som tar en sekund. För personen i berättelsen kan uppmärksamheten vara betydligt svårare att lägga ifrån sig.
När slutar ett skämt att vara ditt eget?
Humor är inget dåligt sätt att hantera ett uppbrott. Den kan hjälpa en att få lite avstånd till en situation man annars bara skulle älta. Men det finns en avgörande skillnad mellan att skämta om sitt eget elände och att göra någon annans påstådda beteende till underhållning för främlingar.
Otrohetssoffan visar hur lätt de två sakerna kan blandas ihop. Mannen kunde beskriva sin möbel och sina egna dåliga minnen. I samma stund han knöt försäljningshistorien till en identifierbar tidigare partner fick annonsen en annan huvudperson än soffan. Hon hade ingen kontroll över vare sig skämtet eller publiken.
Det betyder inte att den som känner sig sviken måste tiga. Man kan tala med människor man litar på, söka stöd och berätta om sin egen erfarenhet. Men en offentlig publicering kräver en annan eftertanke än ett samtal med en vän. Innan du lägger ut en berättelse om någon du känner kan du fråga: Går personen att känna igen? Skulle jag stå för formuleringen om den lästes upp för hennes familj eller på min arbetsplats? Och vad vinner jag egentligen på att främlingar får veta?
Beloppen i det här fallet gör historien lätt att minnas: 10 000 kronor för soffan, 30 000 kronor i skadestånd, plus dagsböter. De säger däremot inte vad någon tjänade eller förlorade totalt. Det väsentliga är den obalans de synliggör. Uppmärksamhet kan ge ett föremål ett pris och samtidigt åsamka en människa en skada.
Vi lär fortsätta skratta åt egendomliga annonser. Det får vi gärna göra. Den mer användbara frågan är vem skämtet handlar om när soffan väl har sålts – och vem som får leva med historien efteråt.
Kort sagt
Mannen bakom otrohetssoffan dömdes för grovt förtal efter att ha pekat ut sin tidigare partner i en Blocket-annons som fick stor spridning. Att han avsåg att vara rolig ändrade inte domstolens utfall: han fick villkorlig dom och dagsböter och ska betala 30 000 kronor i skadestånd. Fallet påminner om att ett privat uppbrott får andra konsekvenser när det blir offentlig underhållning.
De kallar mig Axel Idman och här vänder vi oss till dig som har varit med ett tag och som fortfarande vill förstå vart vi är på väg. Inte bara buzzwords, utan om utveckling som påverkar. Kulturkrig, ålderism, klimatångest och annat. Inga pekpinnar, utan med nyfikenhet, lite humor och fakta i ryggen.
Axel Idman är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till axel@midcent.se.
Polisen ber bilister sluta varna för trafikkontroller. Den välmenande blinkningen kan hjälpa rattfulla, körkortslösa eller efterlysta att smita undan – och väcker en större fråga om ansvar.
Varför ser gamla vänner plötsligt ut som sina föräldrar medan du själv känner dig märkligt oförändrad? Om hjärnans ålder, kroppens kvitton och medelålderns identitetskris.
Bara 16 procent av unga i Sverige uppges värdera hårt arbete högt. Men betyder det att arbetsmoralen försvunnit – eller att gamla ideal behöver granskas på nytt?