Träningsvärk går inte att stretcha bort – gör så här

Första passet efter soffvintern kan göra trappan till ett hinder. Stretching förebygger sällan träningsvärk – men gradvis upptrappning och smart rörlighetsträning hjälper.

Äldre kvinna i grå fritidskläder vid en inomhustrappa, ryggsäck och vita sneakers, hemmiljö, vardagsliv, trappor, resedetaljer
Innehåll

Du tränade ben i måndags. På onsdagen förhandlar du med trappan. En välbekant premiär efter ett längre träningsuppehåll – men inget bevis på att passet var särskilt välplanerat.

Träningsvärk är inget kvitto på resultat. Du behöver varken jaga den eller försöka pressa bort den genom att dra hårdare i låret. Stretching har sin plats, framför allt för rörligheten. För en hållbar omstart är lagom belastning och tid för återhämtning viktigare. Målet är trots allt att kunna träna nästa vecka också.

Första passet efter soffvintern kan göra trappan till ett hinder. Stretching förebygger sällan träningsvärk – men gradvis upptrappning och smart rörlighetsträning hjälper.

ANNONS

Träningsvärk är inget betyg på passet

Fördröjd träningsvärk, ofta kallad DOMS, är ömhet och stelhet som kommer när musklerna har belastats på ett ovant eller mer krävande sätt. Den börjar ofta märkas efter 12–24 timmar, är vanligen tydligast under de första tre dygnen och går oftast över inom en vecka.

Processen är inte helt klarlagd, men kopplas till små förändringar och skador i muskelvävnaden och kroppens reaktion på dem. Det handlar alltså inte om mjölksyra som blivit kvar sedan måndagen.

Framför allt kan ovana bromsande rörelser ge värk: att sänka en hantel, gå ner i en knäböj eller springa utför. Då arbetar muskeln samtidigt som den förlängs, så kallat excentriskt arbete. Även vältränade kan få rejäl träningsvärk av något nytt.

Ömheten säger däremot inte hur effektivt passet var. Bedöm hellre utvecklingen utifrån vad du klarar över tid: bättre kontroll, fler repetitioner eller samma promenadrunda med mindre ansträngning. Trappförhandlingar är ett dåligt prestationsmått.

Vill du minska risken för onödigt mycket värk, börja med mindre än du tror att du klarar och öka stegvis. Ett konkret nybörjarexempel är två lugna pass på cirka 20 minuter under första veckan, med minst en vilodag mellan. Se det som en försiktig startmodell, inte ett universellt recept.

Upprepa en hanterbar dos innan du höjer belastningen. Lägg sedan exempelvis till några minuter eller ett extra set – inte mer vikt, fler övningar och högre tempo på samma gång. Principen kräver ingen tidigare träningsvana. Däremot lite tålamod, vilket tyvärr sällan följer med träningsskorna.

Träna för att bli starkare – inte för att behöva ledstången i tre dagar.

ANNONS

Värm upp med rörelse – stretcha för rörligheten

Enligt 1177 har stretching och uppvärmning mycket liten eller ingen effekt på själva träningsvärken. För dig som återvänder till träningen innebär det att uppvärmningen inte ger frikort att dubbla belastningen.

Värm ändå upp för att förbereda kroppen för aktiviteten. Dynamisk uppvärmning innebär kontrollerade rörelser som liknar dem du snart ska göra, först lugnt och sedan med gradvis större rörelse eller ansträngning.

Här är ett enkelt förslag inför ett lätt styrkepass. Det tar cirka sju minuter och kräver ingen träningsvana:

  1. Fem minuter: gå på stället eller promenera. Börja lugnt och öka tempot lite efter hand.
  2. En minut: växla mellan lugna axelcirklar och små knäböj. Håll dig till ett bekvämt rörelseutslag.
  3. En minut: öva passets första rörelse utan vikt eller med mycket lätt belastning. Ska du göra knäböj kan du resa dig från en stadig stol några gånger.

Inför löpning kan du i stället börja med gång och övergå till lugn jogg. Ska du styrketräna tyngre behövs också successivt tyngre uppvärmningsset.

Statisk stretching är något annat: då stannar du i ett töjläge. Det kan förbättra rörligheten, men förebygger inte träningsvärk pålitligt. Stretcha när musklerna är varma, exempelvis efter passet. Vid separat rörlighetsträning: börja med fem–tio minuters lätt rörelse.

Ett enkelt alternativ är vadstretch mot en vägg: händerna mot väggen, ena foten bakom och bakre hälen i golvet. Luta dig försiktigt framåt tills det stramar lätt i vaden. Håll cirka 30 sekunder per sida, utan studs och utan smärta. Andas normalt. Upprepa gärna rörlighetsträningen två–tre gånger i veckan. Du behöver inte bli vig som en gymnast; rörligheten ska fungera i ditt vardagsliv.

Träningsvärk går inte att stretcha bort – gör så här- stretching- uppvärmning

När värken kommit: anpassa träningen och upptäck varningssignalerna

Vanlig träningsvärk behöver normalt ingen behandling. Ge de ömma musklerna tid och sänk kraven några dagar. Att försöka straffa bort värken med ännu ett brutalt pass är ingen genomtänkt återhämtningsplan.

Prova gärna en lugn promenad på tio–femton minuter eller några minuters mjuka rörelser. Det kräver ingen särskild vana. Anpassa tempot efter hur det känns och avbryt om smärtan ökar. Lätt aktivitet kan lindra stelheten tillfälligt, men det betyder inte att återhämtningen går snabbare.

Du behöver inte ligga still bara för att låren protesterar. Vänta däremot med hård belastning av de ömma musklerna. Träna andra muskelgrupper eller välj en lättare aktivitet. Börjar du halta eller ändra lyfttekniken på grund av värken är det ett tydligt skäl att backa.

Planera nästa krävande pass när ömheten har minskat och rörelserna fungerar normalt igen. Lätt massage kan kännas lindrande, men ger ingen snabb reparation. Samma sak gäller stretching: töj försiktigt om det känns behagligt, och hoppa över det om det gör ont.

Vanlig träningsvärk kommer fördröjt och känns i de muskler du har belastat. Plötslig, skarp smärta under en övning ska däremot inte avfärdas som träningsvärk. Avbryt aktiviteten och sök bedömning om smärtan kvarstår eller funktionen är påverkad.

Kontakta vården snarast vid kraftig smärta, tydlig svullnad eller uttalad svaghet. Sök akut vid te- eller colafärgad urin efter hård ansträngning, särskilt tillsammans med muskelsmärta eller svaghet. Det kan vara tecken på rabdomyolys, en allvarlig muskelnedbrytning som kan skada njurarna. Vänta inte på att alla symtom ska uppstå.

Kontakta vårdcentral om besvären förvärras eller inte har gått över inom en vecka. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vårdnivå.

traningsvark-gar-inte-att-stretcha-bort_INS2_MJ

Öka belastningen stegvis, värm upp med rörelser som liknar dem i passet och använd stretching för rörlighetens skull. När träningsvärken kommer: anpassa aktiviteten och ge kroppen tid. Kraftig smärta, tydlig svullnad, uttalad svaghet eller mörk urin ska bedömas av vården.

Källor

ANNONS
Dela

Du kanske också gillar

Nyhetsbrev

Hälsa i din inkorg

Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.

Varje vecka. Avsluta när du vill.