September har börsens sämsta rykte, men historiken är mindre svartvit än den låter. Här är riskerna, ljuspunkterna och råden som kan hindra dig från att sälja vid fel tillfälle.
September har ett rykte på Stockholmsbörsen som en gammal Volvo på besiktningen: man hoppas på det bästa, men håller gärna andan. Historiskt har månaden varit svag för OMXS30 – ändå är det farligt att låta kalendern styra sparandet.
För dig med långsiktigt sparande är den intressanta frågan inte om september är ”dålig”, utan hur du skiljer ett statistiskt mönster från information som faktiskt bör få dig att agera.
Det finns få saker börsen älskar lika mycket som att göra människor nervösa med gamla mönster. Septemberbörsen är ett av de mest seglivade. Sedan OMXS30 startade 1986 har indexet i genomsnitt fallit 1,2 procent under september. Bara augusti har varit sämre, med en genomsnittlig avkastning på minus 1,38 procent.
Det är siffror som förklarar varför många sparare börjar titta misstänksamt på depån när kvällarna blir mörkare. Men ett genomsnitt är inte en väderprognos. Det visar vad som har hänt över lång tid, inte vad som måste hända nästa gång löven börjar fastna i hängrännan.
Nicklas Andersson, sparekonom på Montrose, beskriver september som en av börsårets svagaste månader tillsammans med augusti. Det historiska resultatet för OMXS30 är alltså svårt att vifta bort. Samtidigt blir slutsatsen lätt för grov om man bara tittar på en enda siffra.
Enskilda riktigt dåliga septembermånader kan dra ned snittet kraftigt. Det är samma matematiska problem som när en osedvanligt dyr bilreparation får en hel årsbudget att se ut som ett havererat statsfinansiellt experiment. Genomsnittet är sant, men det beskriver inte nödvändigtvis den vanligaste upplevelsen.
Här kommer den viktigaste nyanseringen: sju av de tio senaste septembermånaderna har slutat på plus, enligt Aktiespararnas genomgång. Det talar för att den negativa säsongseffekten har blivit svagare. September kan alltså vara svag i historieboken och ändå stark i verkligheten när du väl öppnar depån.
Kalendern kan förklara en del av börsens humör, men den kan inte ersätta en plan för ditt sparande.
När marknaden blir skakig under hösten är det sällan för att september i sig har dåliga avsikter. Det är i stället omvärlden som avgör. Oro i Mellanöstern kan lyfta oljepriset. Dyrare energi kan spä på inflationsoron. Och när inflationen biter sig fast kan räntorna stiga eller ligga högt längre än marknaden hoppats på.
Den kombinationen är normalt besvärlig för aktier. Högre räntor gör framtida vinster mindre värda i dagens pengar, samtidigt som hushåll och företag får högre kostnader. Svenska Dagbladet har lyft just samspelet mellan Mellanösternoro, oljepris, inflation och stigande räntor som en källa till marknadsoro. För Stockholmsbörsen spelar även konjunkturen och utvecklingen på den amerikanska börsen stor roll, eftersom kapitalet rör sig betydligt friare än svenska valaffischer.
Ett välkänt börssäsongsmönster är att aktier historiskt ofta utvecklats bättre under höst och vinter än under sensommaren. Augusti och september förknippas ofta med att investerare återvänder från semestern, ser över innehav och omprövar risker. Det kan öka handeln och förstärka svängningarna.
Oktober har samtidigt fått rollen som börsens skräckmånad. Men dramatik är inte samma sak som ett dåligt slutresultat. Andersson framhåller att börsen ofta kan återhämta sig efter perioder med utpräglad pessimism. För den som försöker hoppa ut före nedgången och in före uppgången uppstår dock ett välkänt problem: man måste ha rätt två gånger. Det är mer precision än de flesta lyckas uppbåda ens vid montering av ett nytt IKEA-kök.
En svensk valrörelse kan skapa rubriker, men den behöver inte vara den avgörande faktorn för Stockholmsbörsen. Enligt Andersson har september i genomsnitt varit negativ under valår, men sambandet förklaras snarare av enskilda internationella händelser än av själva valrörelsen. Global riskaptit, konjunkturutveckling och USA-börsen väger tyngre.
En förbättrad svensk konjunktur kan visserligen ge stöd och motverka en negativ säsongseffekt. Men det är klokt att inte förväxla politiskt brus med en hållbar förklaring till marknadens rörelser. Börsen har den dåliga vanan att bry sig mer om vinster, räntor och risk än om vem som vann gårdagens debatt.
Septemberbörsen är därför mest användbar som en påminnelse om att risk finns, inte som en order om att trycka på säljknappen. En genomtänkt plan känns sällan lika spännande som en börsrubrik. Men den har en klar fördel: den behöver inte förklaras bort i efterhand.
OMXS30 har historiskt haft en svag september, med en genomsnittlig nedgång på 1,2 procent sedan 1986. Men sju av de tio senaste septembermånaderna har gett uppgång, vilket visar att börssäsong är ett mönster – inte en prognos.
För långsiktiga sparare är det mer relevant att förstå räntor, inflation, oljepris, geopolitik och konjunktur än att försöka besegra kalendern. Håll dig till en genomtänkt risknivå och låt inte en skakig månad fatta besluten åt dig.
Ämnen i denna artikel: Stockholmsbörsen, septemberbörsen, OMXS30, börssäsong, långsiktigt sparande
Lär dig varför flockmentalitet under oljekriser alltid straffar investerare, och hur du med historiska insikter undviker att falla i samma fällor nästa gång världen får panik.
Svenska hushåll står inför valet: ska överskottet gå till att amortera ner bolånet eller placeras på börsen? Vi reder ut vilket val som lönar sig – och när.
I ett klimat där TINA (There Is No Alternative) och FOBO (Fear Of Better Options) konkurrerar, är risken för handlingsförlamning stor. Lär dig identifiera och hantera grubblandet som riskerar sabba din ekonomi.
Timing är allt när det gäller bankaktier. Lär dig varför det kan vara smartast att slå till när marknaden darrar, och hur du identifierar rätt tillfälle.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
