Ålder påverkar hur mycket svenskar har på sina ISK, men genomsnittet lurar lätt. Här är siffrorna bakom skillnaderna – och vad de egentligen säger om ditt sparande.
Du öppnar banken, ser ditt ISK-saldo och undrar om du ligger efter. Sedan hittar du ett genomsnitt på över en halv miljon kronor. Plötsligt känns det som om grannen har både större altan och bättre pension.
Men genomsnittet ger en skev bild av vad andra faktiskt har på sitt investeringssparkonto. För dig som närmar dig 50 eller 60 är den användbara frågan vad pengarna ska räcka till – och hur lång tid du har på dig.
Åldern ändrar jämförelsen. I en sammanställning från RikaTillsammans, byggd på SCB-data om ISK-innehav i december 2024, ligger medianen kring 99 000 kronor vid 45 års ålder, 129 000 kronor vid 55 och 215 000 kronor vid 65. Som jämförelse är den ungefär 30 000 kronor vid 25 och 63 000 kronor vid 35. RikaTillsammans beskriver ålder som den starkaste enskilda faktorn i materialet.
En mittpunkt, ingen kontrollstation. Medianen är beloppet vid mitten när spararna i en grupp ordnas efter storleken på sina ISK-innehav. En 55-åring med omkring 129 000 kronor ligger därmed ungefär i mitten bland 55-åriga ISK-sparare. Det säger ingenting om huruvida pengarna räcker till just hans planer.
Tänk på vilka du jämförs med. Uppgifterna gäller personer som hade ISK och deras sammanlagda ISK-värde per person, även om de hade flera konton. Personer utan ISK ingår inte. Inte heller syns pengar på vanliga sparkonton, andra investeringar, bostadsvärde eller pension. Två jämnåriga kan därför ha identiska ISK-saldon och mycket olika privatekonomi.
Ålderskurvan är heller ingen prognos. Siffrorna jämför olika personer vid ett och samma mättillfälle. De visar inte att en viss 55-årings 129 000 kronor automatiskt blir 215 000 kronor vid 65. Under de åren kan börsen gå åt båda håll, någon kan sätta in mer pengar och någon annan kan behöva ta ut dem. Livet brukar sällan hålla sig till en prydlig kurva.
Toppen drar i snittet. För samtliga ISK-sparare anger RikaTillsammans ett genomsnitt på 505 688 kronor. Medianen anges i sidans text till 90 678 kronor, medan tabellen på samma sida visar 89 088 kronor. Den mindre skillnaden ändrar inte huvudbilden: genomsnittet ligger långt över mittpunkten. RikaTillsammans uppger att medianvärdena i tabellen har beräknats utifrån SCB:s intervalluppgifter.
Så fungerar snedfördelningen. Lägger du ihop allas ISK-kapital och delar med antalet sparare får du genomsnittet. Ett fåtal mycket stora innehav kan då höja resultatet rejält. Medianen påverkas betydligt mindre av hur många miljoner de största spararna har. Det är ungefär som att uppskatta vad folk tjänar på en middag där en miljardär råkar slå sig ned vid bordet.
Fördelningen visar varför. I december 2024 hade 3 975 511 personer ISK enligt SCB-uppgifterna som RikaTillsammans redovisar. Av dem hade 39 procent mindre än 50 000 kronor och drygt hälften mindre än 100 000 kronor. För att nå den tiondel som hade störst ISK-innehav krävdes ungefär 951 000 kronor; gränsen för den översta procenten låg kring sex miljoner. Med cirka 215 000 kronor vid 65 års ålder låg en sparare alltså vid medianen för sin ålder, trots att beloppet var mindre än hälften av genomsnittet för alla åldrar.
Ditt ISK-saldo blir meningsfullt först när du vet vad pengarna ska göra för dig.
Även könsskillnaden kräver perspektiv. Vid 65 års ålder låg männens median på ISK omkring 35 000 kronor, eller 17 procent, över kvinnornas. Skillnaden mellan genomsnitten var större, men även den påverkades av de största innehaven. För en enskild man säger gruppskillnaden fortfarande väldigt lite om hur stor buffert han behöver eller hur hans pension kommer att se ut.
Börja med ändamålet. Ska pengarna täcka ett takbyte, ge utrymme att arbeta mindre eller komplettera pensionen under många år? Skriv ned ett ungefärligt belopp och när du kan behöva använda det. Ett ISK på 150 000 kronor kan vara gott om pengar för ett begränsat mål och för lite för ett stort. Båda slutsatserna kan vara rimliga vid exakt samma saldo.
Räkna baklänges utan önsketänkande. Anta att du vill kunna lägga undan ytterligare 240 000 kronor på tio år. Det motsvarar 2 000 kronor i månaden i insättningar, före eventuell avkastning eller värdeminskning. Klarar hushållet den summan även när bilen behöver service och elräkningen inte visar sin charmigaste sida? Om svaret är nej behöver du justera målet, tidsplanen eller månadsbeloppet – snarare än att jaga en placering som lovar snabb räddning.
Se hela pensionsbilden. Pensionsmyndigheten beskriver pensionen som en kombination av allmän pension, tjänstepension och eventuellt eget sparande. Hos minPension kan du se en pensionsprognos och jämföra möjliga uttag. För den som funderar på att gå ned i arbetstid är den överblicken mer relevant än en jämförelse med någon annans ISK. Glöm heller inte hushållets skulder och löpande utgifter när du bedömer hur mycket eget kapital som behövs.
Skilj på buffert och långsiktiga pengar. Finansinspektionen rekommenderar en lättillgänglig buffert för oväntade utgifter och nämner två till tre månaders nödvändiga kostnader som en möjlig utgångspunkt. Myndigheten lyfter också att börsinvesteringar passar pengar du inte behöver under de närmaste fem till tio åren, samt vikten av riskspridning och låga fondavgifter. Behöver du pengarna snart spelar det roll även om någon jämnårig har större aktieinnehav.
Pröva det du faktiskt kan påverka. Gå igenom vad som kommer in, vad som går ut och vad som realistiskt kan föras över varje månad. Kan du höja sparandet utan att tömma bufferten? Betalar du fondavgifter som är värda att granska? Behöver målet flyttas fram? Det är betydligt nyttigare frågor än om du kan passera medianen före jul.
Slutsatsen är enkel, även om ekonomin sällan är det. Använd medianen för att förstå var ditt ISK ligger i fördelningen, helst bland människor i ungefär din ålder. Använd sedan dina egna mål, din pensionsprognos, tiden kvar och din verkliga möjlighet att spara mer för att fatta beslut. Statistik kan ge perspektiv. Den kan inte betala din elräkning eller bestämma när du vill sluta jobba.
Jämför ditt samlade ISK med medianen för din ålder om du vill veta var du ligger bland andra ISK-sparare; genomsnittet dras upp av stora innehav. Bedöm därefter ditt sparande utifrån vad pengarna ska räcka till, när du behöver dem, din övriga ekonomi och hur mycket du realistiskt kan sätta undan framöver. Siffrorna ger perspektiv, inte ett personligt sparmål.
Svenskt månadssparande ökar igen, men en stor del hamnar på bankkonton. Vad säger siffrorna om vår oro, våra investeringsvanor och hur pengarna kan arbeta bättre?
Hur mycket pengar ska egentligen ligga på sparkontot? Lär dig konsten att hitta rätt buffertnivå – och varför överskottet riskerar att tyna bort i tysthet.
En 45-åring kan ha omkring 2,2 miljoner kronor i pension – men saldot är ingen månadslön. Se vad siffrorna betyder, varför avgifterna spelar roll och hur du bedömer din egen pension.
Jämnåriga kan ha nästan en halv miljon kronor mellan sig i premiepension. Här är vad statistiken faktiskt säger om ålder, kön, fondval och pensionens viktigaste fallgropar.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
