En trasig värmepump frågar sällan om det passar efter löning. I Eurostats mätning för 2025 bodde 23,0 procent av befolkningen i Sverige i hushåll som inte kunde betala en nödvändig, oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller få hjälp.
Det är den högsta svenska andelen i mätserien, som börjar 2004. För dig som vill veta hur trygg din egen hushållsekonomi är väcker siffran en mer användbar fråga än om Sverige ligger bra till i en tabell: Hur snabbt kan du få fram pengarna när något faktiskt går sönder?
Vad betyder det att sakna marginal för en oväntad utgift?
Eurostats EU-statistik bygger på undersökningen EU-SILC. Hushållet får bedöma om det kan klara en oväntad men nödvändig utgift utan lån eller hjälp från andra. I Sverige var beloppet 14 000 kronor år 2025, enligt SCB, som samlar in de svenska uppgifterna.
Det är personer som räknas. Hushållets svar gäller alla som bor där, även barn. Siffran 23,0 procent betyder därför inte att var och en av dessa personer har noll kronor på sparkontot. Den visar heller inte hur många hushåll som faktiskt fick en räkning på just 14 000 kronor. Den beskriver deras uppgivna förmåga att betala en sådan utgift när den uppstår.
Eurostat använder olika utgiftsbelopp i olika länder. Länderna går att jämföra utifrån samma slags fråga, men du ska vara försiktig med att läsa en placering som ett direkt mått på hur mycket kontanter en svensk respektive en dansk har kvar efter löning.
Varför är den svenska rekordnivån värd att ta på allvar?
År 2021 var andelen 18,4 procent. Den har därefter stigit fyra år i följd och nådde 21,8 procent 2023, 22,3 procent 2024 och 23,0 procent 2025. Skillnaden från 2021 är 4,6 procentenheter. Nivån 2025 överstiger också 21,3 procent från 2009, ett år utan den tidsserieflagga som Eurostat sätter vid värdet för 2008.
Det är en tydlig utveckling, men EU-SILC är en urvalsundersökning. Siffrorna ger en bild av befolkningens ekonomiska marginaler; de är ingen förteckning över varje svensk banksaldo. Framför allt visar de inte på egen hand varför marginalerna har krympt.
Räntor, boende, mat och andra återkommande kostnader avgör förstås hur mycket ett enskilt hushåll kan lägga undan. Ett bolån på två miljoner kronor blir exempelvis 20 000 kronor dyrare per år om räntan stiger med en procentenhet, före eventuellt ränteavdrag. Det är ungefär 1 667 kronor i månaden. Räkneexemplet visar hur utrymmet för sparande kan påverkas; det förklarar inte ensamt Eurostats förändring mellan 2021 och 2025.
Vilka hushåll har fått tunnare marginaler?
Den största relativa ökningen sedan 2021 finns bland par under 65 år utan barn i hushållet. Andelen steg från 11,0 till 18,8 procent: 7,8 procentenheter, eller drygt 70 procent räknat från den tidigare nivån. Det är en grupp som många mellan 45 och 64 känner igen sig i. Två vuxna inkomster kan ge gott om handlingsutrymme, men bara om något av utrymmet blir kvar.
För par med två barn steg andelen från 12,5 till 18,3 procent. Bland par där minst en person fyllt 65 gick den från 5,3 till 8,0 procent. Störst ökning mätt i procentenheter hade hushåll med minst tre vuxna och barn: från 23,0 till 31,8 procent.
En god inkomst är ingen buffert förrän en del av den faktiskt finns kvar.
Högst andel bland hushållstyperna hade ensamstående med barn: 46,6 procent. Även inkomstgränsen säger något viktigt. Bland personer i hushåll över gränsen för risk för fattigdom steg andelen från 11,9 till 17,3 procent. Under gränsen var den 55,0 procent och hade förändrats lite. Eurostats gräns för risk för fattigdom utgår från 60 procent av medianinkomsten. Att befinna sig ovanför den gränsen är uppenbarligen ingen garanti för att kunna betala en större överraskning.
Hur står sig Sverige mot övriga EU?
Sverige hade 2025 den nionde lägsta andelen av EU:s 27 länder. EU-genomsnittet var 29,2 procent, alltså 6,2 procentenheter högre än Sveriges nivå. Samtidigt hade EU-genomsnittet sjunkit tre år i rad medan Sverige nådde sin högsta uppmätta nivå. Sverige var det enda EU-landet på en egen rekordnivå i mätserien.
Det svenska avståndet till EU-genomsnittet var det minsta sedan 2010. Sexton medlemsländer, däribland Sverige, låg högre 2025 än 2021. Bland nordiska länder med uppgifter för 2025 låg Finland på 28,0 procent, Norge på 22,7 och Danmark på 20,1. Sveriges 23,0 procent placerade oss alltså strax över Norge. Det är en placering som knappast motiverar en segermiddag.
Jämförelser över långa tidsperioder behöver också en liten bruksanvisning. Den svenska serien börjar 2004, medan EU-genomsnittets serie börjar 2010. Eurostats EU-värden till och med 2018 är skattningar. Sådana detaljer gör inte utvecklingen ointressant, men de är skäl att inte dra större slutsatser än statistiken bär.
Hur stor ekonomisk buffert behöver jag?
Börja med frågan i statistiken: Kan ditt hushåll frigöra 14 000 kronor till en nödvändig kostnad utan kredit eller hjälp? Om svaret är nej har du ett första, konkret sparmål. Sparar du 1 200 kronor i månaden når du 14 400 kronor på ett år, förutsatt att du börjar från noll och inte behöver ta av pengarna under tiden.
Nästa mål bör följa ditt eget liv. En villa med bil, bolån och anläggningar som kan gå sönder kräver en annan ekonomisk buffert än en mindre hyreslägenhet. Skriv upp hushållets nödvändiga månadsutgifter och fundera på vilka kostnader som kan komma samtidigt. Om de nödvändiga utgifterna är 25 000 kronor i månaden motsvarar tre sådana månader 75 000 kronor. Det är ett räkneexempel att pröva mot din situation, ingen myndighetsgräns som alla måste uppnå.
Håll bufferten åtkomlig. Pengar som kan behövas snart hör hemma på ett konto där du kan ta ut dem när räkningen kommer. Konsumenternas Bank- och finansbyrå beskriver sparkonto med fria uttag som lämpligt för buffertsparande. Kontrollera villkoren och insättningsgarantin; enligt Riksgälden gäller den svenska garantin sedan den 1 januari 2026 upp till 1 150 000 kronor per person och institut. En fond kan vara rimlig för långsiktigt sparande, men värdet kan svänga just när du behöver pengar.
Vad gör jag om det inte finns något att spara?
Ta fram några månaders kontoutdrag och skilj återkommande nödvändigheter från utgifter du kan påverka. Konsumentverkets Budgetkalkyl kan hjälpa dig att se inkomster, utgifter och effekten av förändringar. Börja gärna med sådant som upprepas varje månad: avtal, abonnemang och kostnader som blivit kvar av gammal vana. Granska också boendekostnaden, men utgå inte från att alla kan trolla bort den genom att köpa mindre kaffe.
Om ekonomin redan är pressad, prioritera hyra, el och mat. Konsumentverket lyfter även medicin och hemförsäkring som viktiga utgifter och påminner om att kommunerna erbjuder budget- och skuldrådgivning. Hjälp tidigt kan ge fler handlingsalternativ än ännu en kredit för att täcka förra månadens räkning.
Poängen med en buffert är till sist ganska prosaisk: Du väljer själv hur du betalar för problemet. Värmepumpen kommer fortfarande att gå sönder när den känner för det.
Kort sagt
År 2025 bodde 23,0 procent av befolkningen i Sverige i hushåll som uppgav att de inte kunde betala en nödvändig, oväntad utgift på 14 000 kronor utan lån eller hjälp. Det är rekord i den svenska mätserien, men siffran betyder inte att varje berörd person saknar sparpengar. Pröva din egen marginal mot en sådan utgift, bygg sedan en lättåtkomlig buffert som passar hushållets nödvändiga kostnader och risker.
Källor
AI-skribent
De kallar mig Arvid Ideskog och här samlar jag guider och insikter kring ekonomi – särskilt för män 45+. Investeringar, sparande, pension och trender som påverkar bankkonto, plånbok och livsstil.
Arvid Ideskog är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till arvid@midcent.se.
