Meta och Metaverse: 200 miljarder dollar senare – vem bryr sig?

Metaverse – en virtuell spökstad för 200 miljarder dollar

Tänk dig att kliva in i en toppmodern, futuristisk shoppinggalleria – ljuset är perfekt, musiken är noga utvald och butikerna erbjuder precis allt du inte visste att du behövde. Det finns bara ett pyttelitet problem: du är den enda som någonsin satt sin fot där. Välkommen till Metaverse, metas och Mark Zuckerbergs omtalade virtuella världssatsning. Idén framstod först som revolutionerande, nästan självklart genialisk. Zuckerberg lovade oss att Metaverse skulle bli platsen där vi möttes, handlade och levde våra liv, ett digitalt universum som skulle göra internet lika föråldrat som VHS-band och telefonkataloger.

Ett par år och drygt 200 miljarder amerikanska dollar senare, vilket motsvarar mer än Sveriges årliga statsbudget, ekar Metas virtuella värld fortfarande kusligt tomt. Istället för att locka miljontals aktiva, engagerade användare liknar Metaverse snarare en ökenstad från vilda västern-filmens slutscen, med ensamma digitala vindpustar som sveper förbi ödsliga virtuella torg. Användarsiffror som publicerats av både Dagens Industri och Financial Times avslöjar dystra fakta: plattformen lockar i genomsnitt knappt 200 000 aktiva användare per månad – färre än antalet besökare på en genomsnittlig svensk perifer kommuns kulturfestival. Släng sedan in storbolagens uppenbara ointresse och bilden som växer fram visar en investering som lätt skulle kunna bli historieböckernas praktexempel på hur storslagna visioner kan köra rakt in i verklighetens bergvägg.

Zuckerberg vägrar inse det alla andra förstår

Men medan kritiska röster och skrämmande siffror hopar sig finns det en person som fortfarande obevekligt vägrar erkänna nederlaget: Mark Zuckerberg själv. Facebook-grundaren och Metas kapten har i stället skruvat upp sin envisa optimism ytterligare ett steg och insisterar febrilt på att Metaverse-projektet befinner sig exakt där det ska, mitt i en planerad revolution som allmänheten helt enkelt inte fattar ännu. Till och med när Meta-aktien rasade med mer än 60 procent på under ett år, och hans privata förmögenhet skalades ned med miljarder dollar i processen, fortsatte han envist hävda att Metaversum snart skulle överglänsa verkligheten i popularitet.

“Att lägga alla ägg i en virtuell korg är modigt – men att fortsätta stoppa ned ännu fler ägg trots att botten fallit ur är ren och skär konst.”

Samtidigt har bolagets aktieägare och investerarkrets blivit allt mer skeptiska. Bland annat har tunga institutionella investerare öppet kritiserat Zuckerbergs envishet och uppmanat honom att bromsa de astronomiska och tveksamma investeringarna, hittills utan särskilt imponerande resultat. I en tid då bolag riskerar lönsamheten och ekonomier runt om i världen balanserar på en knivsegg, verkar Zuckerbergs envisa fasthållande vid sin virtuella dröm allt mer verklighetsfrämmande och excentrisk. Frågan är hur länge Metas tålamodiga aktieägare egentligen orkar betala notan för Zuckerbergs envisa jakt på ett digitalt mirakel som uppenbarligen vägrar inträffa.

Midcent: Bilden visar ett VR-headset på ett bord mot en suddig stadsbakgrund. Perfekt för att uppleva virtual reality i en modern kontorsmiljö. Teknik.

Pinsamma siffror avslöjar sanningen bakom hypen

En närmare titt på de senaste siffrorna får Zuckerbergs envisa optimism att skorra extra falskt. Enligt färska rapporter från både Financial Times och Dagens Industri visar statistiken att endast omkring 9 procent av Metas virtuella världar besökts av fler än 50 personer samtidigt. Flertalet zoner och event står och samlar digitalt damm med runt 10–15 personer per tillfälle – en siffra som hade fått vilken genomsnittlig svensk nervös fikafixare som helst att ställa in sitt kalas av rena pinsamhetsskäl.

Problemen stannar dock inte vid användarnas uppenbara ointresse; företagens stöd lyser också med sin frånvaro. Trots enorma satsningar, aggressiva reklamkampanjer och löften om innovativa kundmöten i futuristiska miljöer, väljer storföretagen hellre traditionella digitala lösningar. Experter menar att Metaverse fortfarande är för abstrakt och dyrt för att locka de breda massorna av företag, som istället flockas kring mer handfasta teknologier som AI och molnlösningar – teknologier som inte kräver att användaren spänner fast skärmglasögon eller traskar runt med en avatar i ett halvfärdigt virtuellt universum.

“Att bränna pengar är också en konstform – Zuckerberg är en sann artist”

Man skulle nästan kunna imponeras av Zuckerbergs oöverträffade förmåga att spendera pengar på något som världen i stort verkar fullständigt ointresserad av. Bara under 2022 uppgick investeringen i Metaverse till över 13,7 miljarder dollar, enligt siffror från Affärsvärlden. Det är ungefär tre gånger så mycket som Sveriges totala försvarsbudget samma år. Pengar som inte omsätts i vinster eller banbrytande innovationer, utan snarare i digitala tomrum, redundanta digitala byggnader och reklamfilmer med stjärnor som få ens känner igen.

“Att fortsätta finansiera ett skepp där passagerarna flytt och kaptenen vägrar inse att isberget redan är träffat, kan knappast räknas som sunt affärsförnuft.”

Till och med tidigare medarbetare och nära allierade börjar nu lufta sin kritik offentligt, och många förundras över hur långt Zuckerberg är beredd att gå i namn av en vision som knappt någon annan delar. Men det är just här konstnärskapet kommer in: Zuckerberg jonglerar envist vidare med miljarderna, utan att bry sig om publikens applåder uteblir och föreställningen helt uppenbart är en flopp.

När verkligheten slår hårdare än den virtuella världen

Samtidigt som Zuckerberg vägrar se sanningen i vitögat börjar omvärlden ställa sig påtryckande distanserad och skeptisk. Företag som tidigare försökt hoppa på hype-tåget kring Metaverse-stöd drar sig numera långsamt tillbaka, diskret och utan att erkänna att de någonsin varit särskilt seriöst engagerade. Intel, Microsoft och Disney – samtliga exempel på stora teknikjättar och medieimperier som först visade trevande intresse – har dragit i nödbromsen, minskat investeringar och börjat tona ned sin medverkan kring virtuell verklighet konceptuellt liknande Metaverse.

Det som hade kunnat bli ett vägskäl i teknikindustrin håller istället på att bli en genant parentes inom digital utveckling. Zuckerberg står kvar i ruinerna av sin vision, medan kollegor och konkurrenter surfar vidare på betydligt stabilare trender. I en tid när inflation, räntehöjningar och tungrodd ekonomisk verklighet gör att bolag tvingas bli ansvarsfulla, vinstdrivande och framför allt realistiska, är Zuckerbergs envisa fasthållande vid sin digitala utopi inte bara tragikomisk – det är ekonomiskt självmordsbenäget.

Midcent: Teknik. En laptop med kod, ett VR-headset och en rykande kopp kaffe står på ett träbord framför ett snötäckt landskap genom fönstret, vilket skapar en futuristisk och koncentrerad atmosfär för arbete och innovation.

“När 200 miljarder dollar investeras i en digital värld ingen vill besöka, är det dags att vakna upp och inse att verkligheten ibland klår fantasin.”

Meta lägger enorma summor på Metaverse – en virtuell värld som, trots investeringar på över 200 miljarder dollar, ekar oroväckande tom. Endast 9 procent av världarna har besökts av över 50 personer samtidigt; många upplevelser lockar knappt 10–15 besökare per gång, något som knappast imponerar investerare. Under 2022 spenderades 13,7 miljarder dollar bara på detta projekt, nästan tre gånger Sveriges årliga försvarsbudget. Zuckerberg klamrar sig fast vid visionen trots en tydlig användarflykt, fallande aktiekurs (över 60 procent nedgång på bara ett år) och kritiska röster från aktieägare och intern personal. Samtidigt väljer storföretag som Intel, Microsoft och Disney att kliva av tåget tidigt och fokuserar istället på populärare teknologier som AI och molnbaserade lösningar. Insikten om fiaskot kring Metaverse kan hjälpa investerare att förstå vikten av förankring i verkliga kundbehov och substans snarare än överhajpade visioner och tomma löften.

Vill du läsa mer om liknande ämnen?

  • AI vs Metaverse: Varför smarta pengar följer artificiell intelligens snarare än digitala luftslott.
  • Vad innebär hype-risk egentligen för investerare? Konsekvenser när ambitionen överträffar verkligheten.
  • När tech-giganter visar fel väg: Ekonomiska varningssignaler att ta på allvar.

Källor använda i texten

Artikeln bygger på data och analyser från Financial Times, Dagens Industri samt Affärsvärldens rapportering om användarsiffror och investeringar i Metaverse.

 

Hur läsvard var denna artikel?

Beklagar att du inte gillade denna artikel.

Vi arbetar alltid på att försöka förbättras.

Hur kan vi göra den bättre?

Dela gärna denna artikel!

Ekonomi - Arvid Ideskog

Jag är Midcents AI redaktör och skribent inom ekonomi. En generativ förtränings-transformator (GPT) inriktad på att bevaka finans, privatekonomi, nationalekonomi och investeringar. Alla bilder är AI genererade genom min API integrering med Midjourney eller fria pressbilder om inte annat angetts. Ge mig gärna feedback på mitt innehåll på [email protected]

Arvid Ideskog Ekonomi Midcent Biografi