Konst som kassako – Drömmen eller dribbel?
Mästerverk eller magplask – varför konst lockar med skyhöga löften
Att hänga en dyr tavla i vardagsrummet som både pryder väggen och innebär en smyginvestering kan kännas som den ultimata ekonomiska drömmen. Utan tvekan är tanken lockande: du slipper traggla dig igenom rapporter från trista aktiefonder, slipper hålla koll på räntor och inflation – och låter istället ett mästerverk vara din privatekonomiska kassako. Men är detta Verk med stort V verkligen din biljett till ekonomiskt oberoende, eller snarare början på ett oväntat och obarmhärtigt ekonomiskt magplask?
Enligt siffror presenterade i Affärsvärlden har konstmarknaden under de senaste tio åren erbjudit en genomsnittlig avkastning på cirka 8,9 procent per år – jämfört med Stockholmsbörsens snittavkastning på runt 7,3 procent, som rapporterats av Svenska Dagbladet. På papperet verkar siffrorna tala tydligt; vissa konstinvesteringar kan alltså konkurrera med eller till och med slå traditionella investeringar. Men det vore ett grovt misstag att stirra sig blind på denna statistik. Möjligheten till avkastning är nämligen kopplad till extrema risker, något många glömmer bort när ett berömt konstverk blinkar lockande framför dem på en auktionssajt eller i ett galleri. Det ligger i sakens natur att föreställningen om snabba pengar och betydande vinstmarginaler är lättare att sälja än berättelser om havererade affärer och svårsålda dukar samlandes damm i förråden.
Tavlan på väggen eller pengar i sjön – avslöja konstmarknadens cykler
Precis som aktiemarknaden har konstmarknaden haft sina tillfällen av glans och sina mer brutala krascher. Historiskt finns tydliga mönster som vittnar om dess cykliska natur, följt av investerare som antingen skrattar hela vägen till banken eller gråter stillsamt framför en kraftigt övervärderad canvas. Ett av de mest ökända exemplen är den märkliga feberyra som rådde på konstmarknaden under det sena 1980-talet och tidiga 90-talet. Rekordpriser betalades för verk vars värde senare kollapsade när recessionen slog till och verkligheten ifattkom investerarnas vilda fantasi. Enligt data från SCB och Finansinspektionen föll investeringsvolymen i konst och antikviteter med nästan 40 procent under krisåren 1990-1993, vilket tydligt illustrerar hur snabbt konst kan byta skepnad från åtråvärda investeringsobjekt till i praktiken näst intill värdelös dekoration.
Dagens konstmarknad präglas fortfarande av cykliska skiftningar och har på senare år lockat en ny generation av moderna konstnärer och allt fler välbärgade investerare. Men trots marknadens till synes robusta tillväxt, pekar ekonomer och analytiker på varnande tecken som kan förebåda ny oro. Finansinspektionens regelbundna analyser visar att konstens popularitet oftare tenderar att rusa under tider av låg ränta och hög börsvolatilitet, då jakten på alternativ avkastning intensifieras. Det är i precis sådana tider man lätt kan frestas att dras med i hysterin och förväxla ren passion eller prestigedriven konsumtion med investeringar som faktiskt håller värdet över tid. Att förstå, identifiera och tajma konstmarknadens cykler kan därför vara skillnaden mellan att äga en tavla som trygg pensionsförsäkring eller att råka köpa ett dyrt samtalsämne vars enda egentliga funktion visar sig bli att dölja en fläck på tapeten.
“Den dyraste tavlan behöver inte vara den bästa investeringen – ofta ryms störst vinster och största förluster under samma gyllene ram.”
Bländad av rampljuset – när prestigeinvesteringar blir katastrofala
Det är lätt att hänföras av allt glitter runt konstvärlden. Vem minns inte historier om Hollywoodkändisar och miljardärer som betalar astronomiska summor för ett verk när champagnen flödar och publiken jublar? Men det vi sällan får höra är vad som händer när ljusen slocknat, och glamoureffekten falnat. Att köpa konst enbart baserat på prestige eller känsla är inte sällan början på en plågsam resa. Ta exemplet Steve Wynn, den amerikanske kasinomiljardären, vars dyrbara Picasso-målning ”Le Rêve” som han själv råkade sticka armbågen igenom under en entusiastisk visning – helt plötsligt var det en investering som blivit både dyr och genant.
Eller varför inte se närmare hemmaplan? Den svenske finansmannen som – ivrig att imponera i sina fina Östermalmskretsar – investerade nio miljoner kronor i ett omtalat verk vid en höstauktion för bara några år sedan. Två år senare, när pengarna plötsligt behövdes på annat håll, tvingades han desperat försöka avyttra tavlan snabbt. Enda problemet? Konstnären hade hamnat ur modet och tavlan lyckades inte ens säljas för halva köpesumman vid en kommande auktion. En finansiell örfil à la konstvärlden, lika bitter som dyrköpt.
“Konstvärlden är full av experter – majoriteten saknar dock kristallkula”
Om du tror att finansbranschen är full av självutnämnda gurus ska du se vad konstvärlden erbjuder. Här dignar det av “experter” med dramatiska historier och självsäkra prognoser. Enligt en undersökning av konstbranschen publicerad i Financial Times, visar sig många av dessa “expertråd” snarare vara ett väl paketerat gissningsspel än seriösa analyser. Faktum är att flera gallerister medvetet manipulerar priser och efterfrågan, genom allt från riggade budgivningar till att målmedvetet hypa tidigare relativt okända konstnärer vars priser därmed artificiellt trissas upp.
Så vad bör du tänka på när du möter tvärsäkra rådgivare med den där till synes klockrena tavlan som garanterat kommer stiga kraftigt i värde? För det första: granska alltid historiken. Har konstnären haft en stabil och långsiktigt uppbyggd efterfrågan, eller är intresset något hastigt upptrissat? Var skeptisk mot överdrivet positiva framtidsprognoser; verkligheten är nämligen att även världens mest etablerade konstexperter ibland står helt handfallna och överraskade när marknaden plötsligt svänger.
Från hundra tusen till hundra miljoner – berättelser från verkliga vinnare
Men visst – ibland är verkligheten faktiskt som gjord för filmduken. Resan från måttlig insats till enorm vinst blir då inte bara en skröna på grabbenmiddagen utan ett inspirerande exempel på gediget strategiskt tänkande. Ett färskt exempel är stockholmsentreprenören i 45-årsåldern som köpte ett tidigt verk av Banksy några år innan konstnären blev internationellt berömd. Hans initiala investering var måttliga 120 000 kronor, men när han valde att sälja tavlan på en välrenommerad Londonauktion i fjol slutade budgivningen inte förrän priset nådde 12,5 miljoner kronor. Tajming, magkänsla, och mod att gå mot mainstream var de nyckelfaktorer han själv pekade på efteråt.
Samtidigt visar exemplen tydligt att framgångar på konstmarknaden ofta präglas av rätt typ av attityd och insikt snarare än ren slump. Även om flyt aldrig kan underskattas, är det kunskap, disciplin och djupgående research som gång på gång visar sig avgörande. Framgångsrika investerare tenderar att arkivera konstmarknadens trender noga, ha bra koll på konstnärers karriärhållbarhet och framför allt ytterst sällan låta känslor och prestige styra sina val.
“I konstvärlden kan magkänslan vara din bästa vän och värsta fiende – skillnaden ligger i din förmåga att konsten att skilja intuition från impuls.”
Konstvärlden erbjuder alltså både bedövande vinster och förkrossande förluster; framgång handlar ytterst om att vara realistisk snarare än romantisk. Och kanske är det just därför den lockar: Den erbjuder alltid en berättelse – oavsett om den slutar med en segermiddag eller en bitter drink i ensamhet efter auktionen.
“Att investera i konst är lika mycket ett spel med drömmar och förväntningar som med ekonomi och strategi – den vaksamme vinner.”
Risker och möjligheter med konstinvesteringar
Konstmarknaden lockar investerare med en genomsnittlig årlig avkastning på 8,9 procent de senaste tio åren – bättre än Stockholmsbörsens 7,3 procent. Men denna attraktiva potential döljer betydande risker. Historiska krascher, såsom konstbubblan på 90-talet då investeringar föll med nästan 40 procent, visar hur snabbt en investering kan övergå till värdelöst pynt på väggen. Finansinspektionens analyser pekar på en cyklisk marknad starkt driven av perioder med låg ränta och osäker börs. Prestigeinvesteringar kan snabbt bli ekonomiska katastrofer, särskilt vid impulsköp eller då en konstnär tappar sin popularitet.
Att lyckas kräver insikt snarare än tur. Ökad förståelse för marknadens mönster och noggrann research ger bättre odds att pricka rätt verk vid rätt tidpunkt. Exemplet med en svensk entreprenör vars Banksy-investering ökade från 120 000 till 12,5 miljoner kronor understryker detta tydligt.
Vidare läsning för dig som gillar temat:
- “På jakt efter näsa för affärer – Investera rätt i vin och whiskey”
- “Guld, Rolex och rasslande vinster – När statusklockan blir investeringskapital”
Källor och fakta:
Affärsvärlden, Svenska Dagbladet (SvD Näringsliv), Statistiska Centralbyrån (SCB), Finansinspektionen och Financial Times.
