Agera som en riskkapitalist från din fåtölj – investera tidigt i deep tech
Glöm Tesla och Netflix – framtidens miljoner ligger i obskyr teknik
Om jag säger ”småskaliga kvantdatorer”, ”syntetisk biologi” eller ”grön vätgasteknik” – känner du hur pulsen stiger av investeringsbegär då? Nej, jag trodde väl inte det. Men kanske borde den göra det. Faktum är att den verkligt stora potentialen i framtidens börsraketer ofta gömmer sig lång bortom de glammiga tech-bolagen som dominerar nyhetsapparna idag. Medan Tesla och Netflix redan klivit in i finrummet och samlat klungor av fans, analytiker och dyr beundrar-elit, pågår en betydligt tystare revolution på teknikbranschens bakgårdar. Så kallad ”deep tech” består av avancerade teknologier som bygger på lång forskning – tänk kvantelektronik, avancerad materialvetenskap eller futuristiska biotekniklösningar. Om du vill få dina surt förvärvade slantar att multipliceras snarare än bara putsa upp ditt rykte på herrmiddagar, kan det vara dags att lägga lite energi även hitåt.
Men innan du kastar dig över nätbanken och säljer av din betryggande men ack så tråkiga fondportfölj, ska vi snabbt klara ut ett par saker. Deep tech är långt ifrån lika intuitivt som streamingtjänster, elbilar eller sociala medier. Det här är bolag och innovationer vars själva kärna kräver både tekniskt kunnande och ett visst mått av entusiasm för nördig fackterminologi. Du kommer knappast kunna charma svärföräldrarna med anekdoter kring molekylärsyntes eller neuronala nätverk ännu. Men bry dig inte om det. Väljer du att dyka ner djupt bland dessa svåra begrepp och vågar satsa där andra fegar ur väntar dramatiska uppgångar i framtiden. Nyckeln, som vanligt när det handlar om investerande, ligger i din förmåga att skilja het hype från seriös substans. För handen på hjärtat: vill du hellre äga aktier i företaget som skapar nästa generations batteriteknologi, eller i bolaget vars senaste innovation består av ett uppdaterat emojisortiment?
”Att investera i deep tech är som att boka förstaklassbiljetten till framtiden. Enda problemet är att avgångstid och destination fortfarande är lite oklara.”
Kapitalisternas knep – så investerar du i deep tech med småpengar
Låt oss vara brutalt ärliga: de flesta av oss lär aldrig få någon inbjudan att investera i Apples nästa hemliga produktutveckling, eller sitta i rena Michael Douglas-stil-möten med Elon Musk. Men vänta nu. Behöver du verkligen ett efternamn som Wallenberg eller avancerade kontakter i Silicon Valley för att investera tidigt i banbrytande teknik? Svaret är glädjande nog nej. Visste du till exempel att det numera går att vara med och finansiera svenska lovande biotech-startups eller elektrifieringsprojekt via crowdfunding från så lite som 3000 kronor? Medan Idol-juryn värmer upp stämbanden har du med några klick alltså tagit klivet från anonym personer-medelålders-man-med-svettbyxor, till riskkapitalist med en insats i framtiden.
För den som föredrar att hålla investeringarna lite mer överblickbara är småbolagsfonder med fokus på cutting-edge-teknologi ett annat utmärkt alternativ. Namn som TIN Fonder, Lannebo Teknik eller Spiltan Småbolagsfond kan erbjuda breda exponeringar mot lagerrobotik, AI-relaterade maskininnovatörer eller bolag som satsar stort inom hållbara material och energieffektiviseringar. Fördelen? Du slipper ägna varenda kväll åt att studera avancerad nanoteknik eller memorera kemiska processer. Kort sagt: du håller i tyglarna själv och justerar insats efter magkänsla och mod – samtidigt som överambitiösa hedgefondförvaltare drabbas av nervpåfrestande prestationsångest med kryptiska analystexter och diffusa kast i sentiment.

Brutala sanningen: varför nio av tio deep tech-idéer kommer floppa
Innan du drömmer dig bort och redan väljer färg på din framtida Ferrari, behövs en rejäl dos verklighetsförankring. Enligt en studie från analysföretaget CB Insights misslyckas hela 90 procent av alla teknikbaserade startup-företag innan de hinner fira femårsfest. Och när vi snackar deep tech – där forskningen är djup, kapitalintensiv och oerhört komplicerad – lär oddsen knappast bli roligare. Låt oss bara titta på Theranos, det hajpade blodanalysföretaget som en gång värderades till över nio miljarder dollar. Nio miljarder dollar som sedan gick upp i rök när bubblan sprack – ett börsfiasko med episk dramatik, värdigt en Netflix-serie. Men i stället för röda mattan och Oscarsnominerade skådisar väntade domstolar, skuldtyngda investerare och ett par riktigt tomma bankkonton.
Ska vi komma ännu närmare hemmaplan kan vi ta svenska SolVoltaics – en skånsk pionjär inom solcellsteknik, med ambitionen att skapa kostnadseffektiva solceller med nanoteknik. Trots stödmiljoner från Vinnova och ett imponerande forskarteam gick bolaget i konkurs 2019 efter att ha bränt över en halv miljard kronor. Och varför? Hög teknisk komplexitet, exponentiellt stigande kostnader och en kundmarknad utan tålamod att vänta på genombrottet.
Här är pudelns kärna; deep tech-bolag befinner sig ofta så långt fram i vetenskapens frontlinje att de misslyckas med att ta klivet över från visionär idé till lönsam verklighet. Tajmingen är mer avgörande än någonsin inom detta segment. Tekniken kan vara briljant och teamet världsledande, men är marknaden inte mogen eller forskningen tar för lång tid att omsätta i praktiken, så hjälper varken Nobelpris eller svindyra konsultpresentationer.
”Deep tech-investering är lite som poker – det krävs både mod och pengar nog att bluffa bort några insatser innan du hittar vinnarhanden.”
Hemma-VC: ”Jag hade rätt – men för tidigt” och andra dyra visdomar från soffan
Undertecknad (och ja, jag personligt erkänner detta) har som glad amatör-Rockefeller drabbats både en och två gånger av syndromet ”klockrent rätt – men katastrofalt för tidigt”. Ta det från någon som köpte Bitcoin 2012 bara för att sälja sina mynt och täcka elräkningen månader innan kryptoboomen tog fart. Eller den gången jag lade en rund och glad liten investering i ett bolag inom självkörande teknologi – fem år för tidigt. Tekniken var briljant och ledarskapet var spännande, men investerarna blev slutligen kallsvettiga efter att kostnaderna flög i taket medan intäkterna dröjde. Klokt? Kanske. Dyrt? Absolut. Smärtsamt? Definitivt.
Det kan låta bittert, vilket jag definitivt också är (åtminstone litegrann). Men det finns ljuspunkter: varje misslyckande blir till ovärderligt kapital nästa gång du ger dig ut på jakt efter lönsamma investeringsmöjligheter. En första, viktig varningssignal är bolag som talar stort om överlägsna patent men saknar en trovärdig plan för skalbar produktion eller tydliga kommersiella samarbeten. Att teamet består av 25 professorer med sju doktorstitlar var är imponerande på pappret, men kommer någon av dem ha en aning om hur man säljer tekniken i kommersiell skala?
Detta är den bistra verkligheten för soffinvesteraren: ditt ego måste tåla att ta stryk då och då. Var cynisk och ifrågasättande snarare än frälst och naiv.
Så överlever du resan – tålamod är ditt ultimata vapen i deep tech
Deep tech-resan är tidvis svajigare än en Ålandsfärja i novemberstorm. Om dina nerver är skörare än julgranskulor från ÖB bör du kanske aldrig kasta dig in i denna sektor, utan hellre stanna kvar i lugna trygga indexfonders famn. Men har du tålamod och accepterar att kurskurvan ser ut som en EKG-kurva hos en nervös älg, då kan framtiden bli ljus.
Nyckeln i denna tålamodets konstart heter due diligence – att göra sin hemläxa riktigt, riktigt noggrant. Följ bolagets finansieringsrundor och granska vem som vågar sätta sina egna pengar i tekniken. Leta efter seriösa institutionella investerare och framförallt: projekt med tät koppling till forskarvärlden och universitet kan enligt Finansinspektionen ha högre sannolikhet för legitimitet och uthållighet. Titta även på ledningens förmåga att kommunicera ärligt – inga tomma floskler eller hemlighetsmakeri – och företagets transparens gällande risker i affärsmodellen.
Sist men inte minst: lär dig älska osäkerheten. Har du gjort jobbet och väljer rätt, väntar potentiellt enorma vinster inom några år då alla andra vaknar upp ur Netflixdimman och upptäcker samma teknik. Då sitter du redan lugnt tillbaka med kaffekoppen i handen och säger torrt till svärfar – du vet han som fnissat åt dina ”märkliga teknikval”: ”Ja, det där bolaget köpte jag aktier i redan 2023.”

”Att investera i deep tech är en förstaklassbiljett till framtiden – men tålamod, tajming och mod är helt avgörande.”
Deep tech-investeringar handlar om att våga titta bortom de traditionella techjättarna och rikta blicken mot avancerade innovationer som kvantteknologi, syntetisk biologi och grön vätgas. Dessa områden är på lång sikt potentiellt extremt lönsamma, men långt ifrån lika omedelbara eller intuitiva som dagens populära streamingtjänster och sociala medier. Enligt CB Insights misslyckas hela 90 procent av teknikbaserade startups inom fem år, framförallt på grund av hög komplexitet, kapitalkrävande processer och svårigheten att tajma marknaden rätt. Svenska SolVoltaics var ett konkret exempel som gick i konkurs efter att ha förbrukat över en halv miljard kronor trots lovande teknik och omfattande ekonomiskt stöd. Samtidigt erbjuder deep tech möjlighet att tidigt och billigt investera via crowdfunding och specialiserade fonder, vilka kan ge stor avkastning i framtiden för den som är beredd att acceptera osäkerheten och göra grundliga analyser. Tålamod och analytisk vaksamhet går före snabbt kapital i denna teknikgren, där vinsterna kan bli betydande för den som vågar vänta till tekniken mognar och marknaden vaknar.
För dig som vill djupdyka mer:
- Från labb till börsgolv – hur innovation når marknaden och vad du tjänar på det
- När är rätt tidpunkt? Om vikten av tajming vid nischinvesteringar
- Så bedömer du riskerna i småbolagsfonder med high-techprofil
Källor och fakta:
Statistik och information bygger bland annat på data från analysföretaget CB Insights och fallstudier såsom Theranos och SolVoltaics samt rekommendationer ur Finansinspektionens rapporter kring due diligence och investeringstaktik.
Hur läsvard var denna artikel?
Beklagar att du inte gillade denna artikel.
Vi arbetar alltid på att försöka förbättras.
Hur kan vi göra den bättre?