AI-febern: Varför Wall Street älskar robotar – och hur du inte blir nästa it-kraschens offer

“När alla i flocken rusar åt samma håll är det ofta bäst att ställa sig stilla, om man inte ser fram emot att bli nedtrampad.”

Fast-forward till idag. AI-klustrets favoritbolag noteras till multiplar som får även erfarna riskkapitalister att rusa efter hjärtstartaren. Nvidia har på ett halvår klättrat över 200% och handlas till (håll i hatten!) P/E-tal som även de hetaste dotcom-dagarna skulle rodnat över. Softbank och andra glider in på många års förlust, men säljer framtidens teknik som vore den närproducerad hjortronsylt på en Östermalmsbrunch. “Det är annorlunda nu”, säger de smarta pengarna – samtidigt som de ivrigt pumpar in miljarder i företag som knappt sålt en produkt och definitivt inte kan uppvisa vinst. Historien kanske inte upprepar sig, men visst rimmar den farligt likt.

Déjà vu i börsbubblans värld – AI-kluster ersätter internetbubblor

Det sägs att världshistorien skrivs av segrarna, men investeringshistorien verkar mest upprepad av de glömska. År 1999 slog Boo.com rekord i att spendera pengar och Icon Medialab bländade investerare med PowerPoint-presentationer fulla av framtidstro och brist på vinst. 2024 har scenen bytts men pjäsen är densamma: Ta ett bolag med en pitch i AI– släng i några trendiga buzzwords, flagga för skalbarhet och algoritmer, och vips: investerare bjuder över varandra innan ens första fakturan har betalats.

Titta bara på marknaden: Enligt Dagens Industri värderas AI-jättar som OpenAI och Anthropic till över 800 miljarder kronor – trots blygsamma (och i vissa fall obefintliga) intäkter. På Nasdaq har kursrusningen för AI-sektorns stjärnor gett snitt-P/E-tal över 60 i vissa segment, medan den breda marknaden ligger kring 20. Vi pratar alltså om multiplar där Excel börjar ana existentiell kris och fondförvaltaren blundar när han trycker på “köp”. Skillnaden mellan verklighet och förväntan är så stor att den nästan förtjänar sin egen ISIN-kod.

“Det är först när tidvattnet går ut som man ser vem som badat utan badbyxor – och på AI-stranden är det oroväckande många rumpor i vädret.”

Alla vill ha en robot – men ingen vill stå sist i kön

Om någon skulle lansera en AI som analyserar flockmentalitet, skulle den kortslutas av 2024 års börsmarknad. FOMO är den nya dopingen på Wall Street – och plötsligt står män i övre medelåldern som köade till Dr Martens på 90-talet nu med darrande fingrar framför Avanza-appen. “Ska jag verkligen missa nästa Nvidia?” viskar paniken i investerargemenskapen, medan analytikerkåren anordnar tävling i att kasta ur sig astronomiska kursmål på bolag som aldrig gjort vinst.

Kommer du ihåg Pets.com? På väg mot undergång förhandlade deras maskotstrumpdocka om bättre avgångsvillkor än både CEO och FI:s inspektörer. Skillnaden idag är att AI-bolagen ibland kan trolla fram demo-videos (och, jo då, ibland bokstavligen “trolla” ihop försäljningssiffror på PowerPoint) som får investerare att tro på evig tillväxt. Hur dessa företag faktiskt ska tjäna pengar är dock ett mysterium på samma nivå som varför proffsanalytiker fortfarande bär väst under kavajen.

Det stora fallet – krascher är roligast på avstånd

IT-bubblan lärde oss mycket – framförallt hur man snabbt förlorar pengar, vänner och illusionen om att “teknik aldrig går ner”. Enligt Ekonomifakta försvann cirka 6 000 miljarder kronor i börsvärde globalt när luften gick ur år 2000, och företag som nyligen varit börsens bäst klädda barn försvann snabbare än någon hann googla “margin call.”

Lärdomar? Att investera HELA portföljen i framtidens teknologi utan minsta intäkt är som att sätta pengarna på att Sveriges herrlandslag tar VM-guld i beachvolley. Företag utan vinst (eller ens verifierbar affärsmodell) brukar bli anekdoter i finanspressen snarare än långvariga vänskapsgåvor till pensionsportföljen. Som någon nämnde redan 2001: “Aktiekurser kan visserligen flyga på idéer– men bara ett tag, sedan blir gravitationen störande konkret.”

Så skyddar du dina pengar – även när floden av robotar hotar att skölja bort förnuftet

Det är nu du får vara vuxen i rummet. Visst, det finns AI-bolag som tjänar riktiga pengar och har produkter som används– men låt dem bevisa det innan du sväljer pitcharna. Mitt trista (men varma) råd: Tryckpaus på “köp”, kräv vinst, och kräva hållbara affärsmodeller, inte bara en polerad pitch framför ett maskininlärt genererat bakgrundsmoln.

Diversifiera portföljen– det är ingen slump att gamla tråkaktier som Volvo och AstraZeneca överlevt och blomstrat genom tre börskrascher medan teknikraketerna ofta glöms bort redan i påskfurstans rekonstruktion. Och glöm inte: det är faktiskt okej att vara tråkig. Tråkiga sparare tappar sällan sömnen och har ofta råd med både sommarstuga och ett extra glas Amarone till midsommar.

“Den som köper all hype får lätt magknip.” Förälska dig i vinst, inte i vision. Och kom ihåg: om någon skryter om att blivit rik på AI-aktier, fråga om du får se insättningskvittot under pandemin. Sannolikheten är hög att svaret bjuder fler luckor än deras favoritrakets kassaflödesanalys.

 

“Att springa efter flocken på börsen kan vara underhållande – tills någon glömmer stänga grindarna och festen övergår i panik.”

Bli immun mot AI-feber – insikt slår hype i längden

Att kunna skilja mellan teknisk utveckling och börshysteri är avgörande för den som vill skydda sina besparingar när Wall Street förälskar sig i nästa stora grej. Historien med IT-bubblan visar tydligt hur bolag – utan vinst och ibland utan egentlig produkt – kunde mångdubblas i värde, för att sedan rasa likt en fuktig sufflé. År 2000 försvann cirka 6 000 miljarder kronor i börsvärde globalt (Ekonomifakta), och det var “tråkaktier” med stabil vinst – inte teknikraketer på fantasi – som sedan överlevde och frodades.

Idag värderas AI-bolag som OpenAI och Anthropic till över 800 miljarder kronor trots blygsamma intäkter (DI), och snitt-P/E-tal för vissa AI-segment på Nasdaq ligger långt över marknadsgenomsnittet på 20. Att förstå skillnaden mellan lönsam innovation och flockbeteende är därför din bästa försäkring mot att bli nästa kraschens statist.

Lyssna hellre till resultat och affärsmodeller än PowerPoint-glitter – och unna dig lyxen av en diversifierad portfölj. Tråkigt? Kanske. Effektivt? Bevisligen.

Källor: Ekonomifakta, Dagens Industri, Statistiska centralbyrån, Nasdaq.

Ämnen i denna artikel: AI-bubbla, börskrasch, dotcom-eran, investeringstips, ekonomiska bubblor,