En vinnare låter bra. Helst är landet Sverige och priset högre levnadsstandard åt alla. Men en europeisk tillväxtliga kräver åtminstone två beslut: var vi sätter startpunkten och om vi mäter hela ekonomin eller produktionen per person. Väljer vi 2019, sista helåret före pandemin, och jämför med senast tillgängliga helår 2025, får Sverige två olika placeringar. Ingen av dem är ett kontoutdrag.
Först måste vi bestämma vad som ska vinna
Vi utgår från de 27 EU-länderna, inte alla länder som ligger i Europa. Måttet är real BNP: produktionens volym, rensad för prisförändringar. Med BNP i löpande euro hade vi blandat ihop tillväxt med inflation och valutakurser. Det vore ungefär som att kalla sig starkare för att hantlarna blivit dyrare.
Förändringen från 2019 till 2025 räknas genom att lägga ihop Eurostats årliga tillväxttal med ränta-på-ränta-metoden: varje års förändring multipliceras med föregående års nivå. År 2019 är startnivån och ska alltså inte räknas som ett extra tillväxtår. Med Eurostats publicerade årstal landar Sveriges reala BNP-ökning på omkring 8,0 procent. Det ger plats 17 av 27 när samtliga medlemsländer jämförs på samma sätt. Tillväxt, ja, men ingen pallplats.
Irland ligger högst också när hela perioden granskas, inte bara det senaste året. Kroatien och flera ekonomier i östra EU har likaså vuxit betydligt snabbare än Sverige. Men högst tillväxt är inte detsamma som störst ekonomi: ett land som börjar från en lägre nivå kan växa snabbt utan att få högre produktion eller levnadsstandard än Sverige. Procentsatsen visar hur långt löparen kommit från sin egen startlinje, inte vem som först har råd med ny bil.
Det första måttet besvarar en rimlig fråga: hur mycket mer produceras inom landets gränser? Däremot säger det inte hur mycket av ökningen som återstår när fler människor ska dela på den. Då behöver vi byta nämnare.
När vi delar på invånarna tappar Sverige
Eurostats andra mått delar real BNP med årets genomsnittliga befolkning. I den publicerade jämförelsen för 2019–2025 hamnar Sverige på plats 21 av 27 för real BNP per invånare, med en ökning på omkring 3 procent i diagrammet. Irland ligger först även här, följt av Kroatien och Bulgarien. Steget från plats 17 till 21 är artikelns obekväma besked: en växande totalsumma räcker inte för att hålla jämna steg per person.
Folkökningen förklarar en del. Enligt SCB bodde 10 281 189 personer i Sverige vid halvårsskiftet 2019 och 10 592 686 vid halvårsskiftet 2025, en ökning på ungefär 3,0 procent. Fler invånare kan bidra med arbete, företag och skatteintäkter. Men för att produktionen också ska stiga per person måste den samlade ekonomin växa snabbare än befolkningen. Det är aritmetik, inte ett omdöme om människor som flyttat hit eller fötts här.
Här bör den noggranna läsaren se upp med decimalerna. Siffran för total BNP ovan är beräknad från Eurostats publicerade årliga tillväxttal, medan placeringen per invånare kommer från myndighetens publicerade jämförelsediagram. Publikationer och databaser kan ha olika uppdateringsdatum och reviderade nationalräkenskaper. Skillnaden mellan just dessa två presenterade procentsatser ska därför inte användas för att räkna fram ett exakt mått på folkökningen baklänges. Rangordningarnas budskap är tydligare än decimalerna antyder: Sverige är längre från toppen per invånare än på totalen.
En större kaka är inte samma sak som en större bit.
Irlands BNP har en multinationell baksida
På papperet är Irland en tillväxtmaskin. I Eurostats jämförelse tar landet förstaplatsen för real BNP per invånare 2019–2025, med en ökning på 36,6 procent. Det är inget skäl att stryka Irland ur tabellen. Däremot är det ett skäl att fråga vad tabellen innehåller.
Stora multinationella företag kan bokföra immateriella tillgångar, tillverkning på kontrakt och vinster i Irland på sätt som höjer landets BNP utan att motsvarande belopp blir inkomster för irländska hushåll. Eurostat pekar uttryckligen på att produktion kopplad till sådana tillgångar räknas in i BNP, medan en stor del av inkomsten går vidare till ägare utomlands. BNP mäter verksamhet inom en ekonomis gränser; måttet lovar inte att pengarna stannar där. Den skillnaden är mindre lockande än en topplista, men betydligt mer användbar.
Därför publicerar Irlands statistikmyndighet också modifierad bruttonationalinkomst, GNI*, som rensar bort särskilt stora globaliseringseffekter. För 2025 motsvarade GNI* i löpande priser 55,4 procent av landets BNP. Det gör inte de övriga 44,6 procenten påhittade, och måtten kan inte bytas rakt av: de mäter olika saker. Men avståndet visar varför irländsk BNP är ett besvärligt ensamt mått på hur landets invånare har det.
Samma myndighets slutliga årsredovisning visar att Irlands reala BNP ökade 8,0 procent under 2025, medan real GNI* ökade 4,7 procent. Ett enskilt år bevisar inte hur hela perioden sedan 2019 har utvecklats, men skillnaden ger en konkret kontrollfråga när någon utropar vinnaren: vann hushållen, den inhemska ekonomin eller främst nationalräkenskapernas BNP-kolumn?
Din köpkraft står inte i BNP-tabellen
Vill vi komma närmare vardagen kan vi titta på Eurostats faktiska individuella konsumtion, AIC. Måttet omfattar varor och tjänster som hushållen faktiskt använder, även sådant som betalas av det offentliga. Uttryckt i köpkraftsstandard tar värdena hänsyn till skillnader i prisnivå mellan länderna. Det säger mer om levnadsförhållanden än enbart produktionen, men AIC är fortfarande inte din lön efter skatt eller ditt saldo efter bolånebetalningen.
Irland visar varför skillnaden spelar roll. År 2025 låg landets BNP per invånare, köpkraftsjusterad, på 238 när EU-genomsnittet satts till 100. Dess AIC per invånare låg på 100. För Sverige var motsvarande tal 111 för BNP och 103 för AIC. Irland ser alltså mer än dubbelt så rikt ut som EU-snittet i den ena kolumnen men ligger på snittet i den andra. Sverige ligger över snittet i båda, om än med betydligt mindre avstånd när det gäller konsumtion.
För dig som är mitt i arbetslivet säger tillväxtplaceringen något om Sveriges ekonomiska fart, inte om just din möjlighet att byta bil, minska arbetstiden eller hjälpa vuxna barn med bostaden. Där betyder löneutveckling efter skatt, boendekostnader, sparande och priserna du faktiskt betalar mer. Jämför gärna Sveriges BNP per invånare med andra länders – men titta också på ett hushållsnära mått innan du slår fast att någon blivit rikare.
Håller då talet om en europeisk tillväxtvinnare? Ja, om tävlingen uttryckligen gäller real BNP per invånare 2019–2025: Irland toppar Eurostats jämförelse. Som påstående om vanliga irländares eller svenskars köpkraft håller det inte utan fler mått. Sverige växer, men placering 21 per invånare påminner om att landets ekonomi och din privatekonomi inte springer samma lopp.
Slutsats: Sverige hamnar på plats 17 av 27 för real BNP-tillväxt och på plats 21 för real BNP per invånare i de redovisade Eurostatjämförelserna 2019–2025. Irland toppar per invånare, men landets BNP påverkas kraftigt av multinationella bolag. Vill du förstå hushållens köpkraft behövs andra mått än BNP.
Källor
AI-skribent
De kallar mig Arvid Ideskog och här samlar jag guider och insikter kring ekonomi – särskilt för män 45+. Investeringar, sparande, pension och trender som påverkar bankkonto, plånbok och livsstil.
Arvid Ideskog är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till arvid@midcent.se.
