Sverige och kriminaliteten – är det verkligen så illa?

Sverige håller andan varje morgon framför tidningslöpet—nya skjutningar, brutala gänguppgörelser och spektakulära sprängningar fångar våra blickar. Vare sig du bor i Sorsele eller Stockholms innerstad, är brottsligheten något som inte undgår ditt medvetande. Politikerna tävlar om att framhålla landet som allt mer våldsamt och otryggt, och medielandskapet följer villigt efter med krigsrubriker och apokalyptiska analyser. Men hur står det egentligen till på riktigt? Är vi på väg mot ett samhälle präglat av total anarki, eller är sanningen något lugnare och mer nyanserad?

Rubrikerna varnar för kaos – men här är vad siffrorna säger

Att läsa svenska medier kan numera kännas som ett maraton i undergångsdramaturgi. ”Gängen har tagit över”, ”Ungdomar skjuter ihjäl varandra”, ”Ett land i panik”—du känner säkert igen tongångarna. Men för den som vill begripa verklighetens brottslighet, snarare än löpsedlarnas panikbilder, är rapporterna från Brottsförebyggande rådet (Brå) ovärderlig läsning. Då visar det sig snabbt att verkligheten är långt mer komplex, och i vissa fall mindre alarmerande, än rubrikernas krisrop.

​Under 2024 anmäldes knappt 1,48 miljoner brott i Sverige, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2023.Denna nedgång är särskilt märkbar inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där cykelstölder minskade med 8 procent.Samtidigt ökade anmälda butiksstölder med 10 procent, vilket delvis kan bero på införandet av en ny e-tjänst som underlättar för butiksinnehavare att anmäla stölder. ​uu.se+3via.tt.se+3bra.se+3

När det gäller våldsbrott rapporterades 86 000 misshandelsbrott under 2023. Av dessa var cirka 30 600 fall riktade mot män över 18 år, där 57 procent av gärningspersonerna var obekanta för offret. För kvinnor över 18 år registrerades cirka 30 000 fall, varav 81 procent av gärningspersonerna var bekanta med offret. ​

Positivt är att antalet skjutningar och dödligt våld med skjutvapen har minskat avsevärt. Under 2024 sköts 40 personer till döds, vilket är en minskning med 35 procent jämfört med 2022, då 63 personer miste livet i skjutningar. Antalet skjutningar minskade också med en tredjedel, från 390 år 2022 till 262 år 2024. Denna positiva trend tillskrivs bland annat polisens utökade befogenheter, ökad elektronisk övervakning och fler övervakningskameror

Trots dessa positiva trender är det viktigt att notera att den upplevda otryggheten bland medborgarna har ökat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning uttryckte 27 procent av svenskarna stark eller ganska stor otrygghet för att utsättas för brott under 2022, jämfört med omkring 19 procent för tio år sedan

Sammanfattningsvis visar den senaste statistiken att även om vissa typer av brott, särskilt skjutningar och dödligt våld, har minskat, kvarstår utmaningar inom andra områden. Det är därför viktigt att fortsätta analysera och förstå dessa trender för att effektivt kunna adressera och förebygga brottslighet i samhället

Samtidigt visar samma data att andelen medborgare som själva upplever oro för brott ökat markant. Brås nationella trygghetsundersökning visar att hela 27 procent av svenskarna uttryckte stark eller ganska stor otrygghet för att utsättas för brott under 2022 – jämfört med omkring 19 procent för tio år sedan. Paradoxalt nog sker ökningen trots att brottsligheten inom många andra områden, som till exempel stöld och rån, faktiskt minskat eller legat still under samma period. Kan det vara mediebilden snarare än brotten i sig som driver vår rädsla? En gnutta perspektiv tycks behövas i debatten om Sverige som otrygghetens högborg.

”Kan det vara så att medielogiken och politikens intressen förstärker svenskarnas otrygghet snarare än själva kriminaliteten?”

Politikens skräckpropaganda – när rädsla blir ett vapen

Det har knappast undgått någon att kriminaliteten blivit ett centralt slagträ i svensk politik. Oavsett politisk hemvist verkar politikerna i landet ha förstått att rädsla är en kraftfull drivmotor för röster. Från Socialdemokraterna som efterlyser hårdare tag och fler poliser, till Sverigedemokraterna som kontinuerligt målar upp bilden av ett Sverige i akut kaos – budskapet från vänster till höger präglas av skarpa formuleringar och höjda röster. En snabb genomgång av partiledarnas senaste stora framträdanden och debatter visar att kriminaliteten används lika flitigt i den politiska retoriken som inflation, sjukvård och arbetslöshet. Åtgärdsförslag som tidigare ansetts kontroversiella är nu politiskt mainstream, med exempel som anonyma vittnen, visitationszoner och striktare påföljder för unga brottslingar. Samtidigt visar undersökningar, bland annat från Pew Research Center, att politisk retorik med högt tonläge kring brott likt den vi sett i Sverige tenderar att höja väljarnas känsla av otrygghet – oavsett den faktiska risknivån i samhället.

Det är med andra ord inte bara medier som driver på svenskarnas oro. Politiken spelar en betydande roll, där man cyniskt – och sannolikt medvetet – förstärker medborgarnas osäkerhet för sina egna syften, enligt flera medieforskare och statsvetare. Professor Jesper Strömbäck på Mittuniversitetet har i en intervju med DN uttryckt det som att ”den politiska debatten gått från att belysa problemen till att systematiskt överdriva och förstärka dem”. Och när politik verkligen handlar om vem som bäst lyckas skrämma väljarna, snarare än vem som presenterar faktaunderbyggda lösningar, är det dags att ställa sig en obekväm men nödvändig fråga: Är det brottsligheten vi borde frukta mest, eller hur vår rädsla kan utnyttjas för egen vinning?

”När politiker och mediers larm om kriminalitet överröstar verkligheten, blir vår rädsla ett större problem än våldet i sig.”

Trots mediernas återkommande katastrofrubriker och politikers dramatiska retorik, ger statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) en mer nyanserad bild av brottsligheten i Sverige. Visst har skjutningarna ökat under senare år – med 391 incidenter år 2022 – men annan våldsbrottslighet har sedan länge varit relativt stabil. Ändå upplever allt fler svenskar större otrygghet – hela 27 procent år 2022 jämfört med cirka 19 procent tio år tidigare. Denna ökade otrygghet kan delvis härledas till intensifierad medierapportering och politikens generella tendens att spela på rädsla för egen politisk vinning.

Medieforskare och statsvetare, som professor Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet intervjuad i DN), pekar på en allt vanligare politisk strategi där brottsligheten används som ett verktyg för att skapa väljarrädsla snarare än att föreslå realistiska lösningar. Detta förstärker medborgarnas oro, trots att den generella risken för våldsdåd för många svenskar inte ökat.

Sammanfattningsvis: Det är dags att noggrant fundera över vad vi egentligen borde oroa oss mest över – brottslighetens faktiska omfattning, eller det cyniska utnyttjandet av vår rädsla som medel för politisk påverkan.

Källor: Brottsförebyggande rådet (Brå), DN (Dagens Nyheter), Pew Research Center.