Nomaden – Pascal Engman levererar en explosiv thriller som får dig att halsduken att fladdra
Bokrecension
Bokrecension-Nomaden-Pascal Engman
Pascal Engman, Johannes Selåker. 26 Tomas såg Veras Saab svänga in vid Skeppsbrokajen. Klockan var halv åtta på kvällen och klungor av turister strök fortfarande omkring i området kring Slottet. Musik strömmade ut från barerna. Listan …
När bokhyllan skriker efter testosteron – Pascal Engmans “Nomaden” levererar adrenalinstinn läsning för vuxna pojkar
Ärligt talat, min herre, när var senaste gången du kände pulsen skena iväg medan du låg bekvämt nedhasad i soffan med läsglasögonen på halv stång och favoritglaset skotsk whisky inom betryggande räckhåll? “Nomaden” är precis det slaget av thriller som får dig att glömma att knälederna ömmar efter gårdagens padelmatch och istället minnas ungdomens bekymmersfria dagar av hetta, fart och förnekelse.
En välblandad drink av action, geopolitik och mänskliga svagheter
Pascal Engman, Sveriges kanske just nu vassaste thrillerkung (ja, sorry GW—även du behöver efterträdare), fortsätter i “Nomaden” sin Erik Larsson-serie. Den här gången kastas vi in i ett sprängfyllt eskalerande drama där Sverige och världen möts i ett skakande korsdrag av kidnappningar, illegal vapenhandel och en oroväckande terrorismvåg. Journalisten Erik Larsson är tillbaka, du vet typen: charmig, sårbar, en aning kantstött och tillräckligt mänsklig för att irritera den perfekta självbilden hos valfri 55-årig manlig läsare.
Den här gången är Larsson djupt involverad i jakten på försvunna svenska affärsmän, vars mystiska försvinnanden leder spåren till det mörka inre av Mellanöstern – och tillbaka igen till det svenska samhällets utkantsområden. Plötsligt står vi mitt i en berättelse om internationella hot, utanförskap och skuggsamhällen. Känns det bekant? Jo då, men tro inte att Engman serverar några lata pk-poäng. Istället blir du serverad ett hårt och osminkat drama, insvept i en hetta du inte visste fanns i svenska thrillerförfattare.
Karaktärer som får din inre surgubbe att jubla
Engman förstår vikten av att skapa trovärdiga, mänskliga personligheter. Larsson är inte någon actionmaskin med outtömliga energireserver, utan snarare den sortens hjälte som lika gärna kunde hamnat bredvid dig i kön till Systembolaget en trött fredag eftermiddag. Birollskaraktärerna är minst lika intressanta, och Engman kastar sig vant mellan brutala brottslingar, känsliga vardagshjältar och cyniska politiker med lätthet och humor. Det är befriande att se karaktärer som faktiskt beter sig som riktiga människor, inklusive våra välbekanta mänskliga svagheter och småaktigheter.
Få tillbaka gnistan – på riktigt
Tema som farligt nära träffar verkligheten
“Nomaden” lyckas väl med att passa in i vår samtid utan att slå läsaren i huvudet med uppenbara budskap. Engman levererar inget annat än en välriktad spark mot våra kollektiva politiska illusioner – om integration, säkerhet och internationalisering – allt insvept i ett bladvändande äventyr. Men frukta intet – här undviks smärtsamma morallektioner och pekpinnar. Engmans styrka ligger i hans förmåga att lufta stora teman genom ett rappt och effektivt thrillerformat snarare än med tröttsamt predikande.
Några invändningar från folkdjupet?
Lyssna, älskar du subtil lyrik, långa psykologiska introspektioner och dolt begravda metaforer – då kanske du vill hålla dig till något mer litterärt (eller valfritt Kafka-citat på kylskåpsdörren). Engman ger oss verkligheten rått, snabbt och skoningslöst rättframt. Och visst, boken är förvisso en smula förutsägbar i slutet och vissa scener skulle väl få valfri filmreptil som Liam Neeson att sucka lite åt brist på realism. Men så länge du inte kräver en litterär Nobelpristagare utan snarare uppskattar thrillergenrens effektivitet, kommer du ha väldigt svårt att lägga boken från dig.
Publikens och kritikernas (mest) positiva dom
“Nomaden” blir, precis som Engmans tidigare romaner, väl mottagen av både kritiker och thrillerälskande läsare. På Goodreads ger läsare boken ett genomsnitt på 4,2 av 5 med uppskattande kommentarer kring dess tempo och välskrivna karaktärer. Recensenten Tore S. på Goodreads formulerar sig träffsäkert:
“Engman gör det igen. Det är action, spänning, humoristiska kommentarer och vasst samhällstillvänt berättande som flyttar gränserna för svenska thrillers.”
Å andra sidan finns det som påpekar att “Nomaden” inte når riktigt samma toppklass som föregångaren “Råttkungen”, även om skillnaderna är marginella.
Så, läsvänligt eller inte?
Sammanfattningsvis, mina herrar (och damer, om ni hittar hit ändå), är “Nomaden” absolut läsvärd: fartfylld, intelligent och fylld med karaktärer som känns autentiska och levande. Du som uppskattar en adrenalinstinn läsupplevelse med hög igenkänningsfaktor i samtidens oroväckande och ibland frustrerande verklighet – detta är definitivt boken för dig! Har du däremot precis börjat yoga och bara vill ha harmoniska mantran kanske det är dags att välja något annat i bokväg.
Betyg: 4 av 5. Engman fortsätter leverera och håller med “Nomaden” väl jämna steg med de bästa svenska thrillerförfattarna därute. Så hoppa på tåget innan Netflix gör miniserie av det hela och ditt barnbarn börjar spoila historien på nästa släktmiddag.
Ämnen i denna artikel:Bokrecension, Pascal Engman, Nomaden,
