Flight Risk – När Wahlberg kapar planet sjunker trovärdigheten snabbare än bränslet
Vad händer när du mixar Mark Wahlberg i pilotmössa, hemliga motiv och ett vittne med noll överlevnadsinstinkt på 10 000 meters höjd? Du får ”Flight Risk”, årets mest skrattretande turbulenta actiontur. Säkerhetsbälte rekommenderas starkt.
”Med en intrig lika trovärdig som ett horoskop och karaktärer direkt från autopiloten levererar Flight Risk ändå pulpy underhållning för den som uppskattar guilty pleasures mer än kvalitetsfilm.”
Ej specificerad
Flygplansmat och klichéer – handling och trovärdighet
Att kalla handlingen i ”Flight Risk” för banal är som att beskriva en snabbmatsburgare med orden ”inte precis gourmet” – en underdrift av monumentala proportioner. Michelle Dockery spelar den amerikanska marshal som eskorterar ett vittne, gestaltat av Topher Grace, på vad som borde ha varit en enkel flygresa – om det inte vore för en pilot med suspekta avsikter, spelad av vår allas favorit-hiphopartist-turned-actionsnubbe, Mark Wahlberg. Trovärdigheten i intrigen ligger ungefär på samma nivå som årets horoskop från Aftonbladet, där varje twist och vändning känns lika övertygande som en politiker med valårslöften. Man skulle kunna anta att Mel Gibson bakom kameran åtminstone garanterar en viss grad av spänning, men tyvärr känns varje överraskning snarare som ett desperat försök att efterlikna Hitchcock, fast med budgetvarianten på popcorn och en berg-och-dalbana från ett nedgånget lokalt tivoli. Filmen tycks lida av en identitetskris mellan att vara genuint thriller-underhållande och avsiktligt parodisk, vilket resulterar i en sorts märklig hybrid där man varken är säker på om man bör skratta eller sucka högljutt – helst båda delar samtidigt.
Marky Mark i cockpit och karaktärer på autopilot – skådespelarinsatser
Om man ska ta en snabb titt på skådespelarinsatserna så vore det enklast att konstatera att Wahlbergs trovärdighet i pilotrollen ligger någonstans mellan David Hasselhoffs operakarriär och Arnold Schwarzeneggers Shakespeare-potential. Topher Grace, å andra sidan, är lika skräckinjagande som en lätt förvirrad pudel som råkat springa bort från sin ägare. Michelle Dockery kämpar tappert med att ge djup till sin rollfigur, men utmaningen känns lite som att försöka laga gourmetmat med bensinstationskorv – man kan slänga på hur mycket senap som helst, men det blir aldrig riktigt bra ändå.
”Väldigt fånig, men pulpy kul” – kritikers och publikens dom
Trots en överlag negativ kritikerkår med ett Rotten Tomatoes-betyg på ynkliga 29% har publiken visat en något mer entusiastisk men fortfarande reserverad respons: 62% publikpoäng indikerar att en och annan Gen X-are fortfarande har en svag punkt för halvdana actionkomedier. Kanske är det nostalgins kraft att påminnas om alla sena VHS-kvällar på 80-talet, eller kanske är det något annat helt oförklarligt. AP News tar knappast några fångar i sin recension där man beskriver filmen som en rakt av katastrof med ”inkonsekvent ton och karaktärisering” och belönar den med exakt noll stjärnor av fyra möjliga. Financial Times är aningen mer generösa, kallande den för en ”grundläggande och funktionellt förutsägbar thriller” med två stjärnors betyg, medan The Guardian kanske levererar det största erkännandet av alla:
”Väldigt fånig, men pulpy kul”.
Kanske är det i denna lilla fras från Guardian recensenten verkligen hittar essensen av ”Flight Risk”; filmen är ingen mästerverk och lär knappast ta några priser, men för en viss kategori av underhållning är den möjligen ändå tillräckligt dumrolig för en fredagskväll i soffan.
Tillgänglighet för streaming i Sverige
För svenska tittare är det dags att ha tålamod, då ”Flight Risk” enligt Pressplay ännu inte är tillgänglig på någon streamingplattform i Sverige. Det kan dock vara värt att hålla ögonen öppna framöver på streamingtjänster som Netflix, Viaplay eller HBO Max. Fram tills dess rekommenderar jag kanske att man istället återbesöker någon gammal klassiker – eller ännu hellre, sparar hjärncellerna till något som är något mindre risktagande för din fredagsunderhållning än Wahlberg i cockpit med skumma avsikter.
Intrigen, enkelhetens moder eller kanske snarare dess pinsamma lillebror, lyckas ändå med bedriften att vara både förutsägbar och anmärkningsvärt krystad på en och samma gång. Det känns som att Gibson och hans manusförfattare försökte kasta in så många actionklyschor som möjligt och se vilka som fastnade – och slutresultatet är ungefär lika effektivt som att försöka koka pasta med hjälp av ett badmintonrack. Istället för Hitchcock-vibbar får vi något som påminner mer om en TV4-film på sena söndagkvällen efter bingolotto, med skillnaden att man oftast kan förlåta en sömnig thriller en viss brist på logik om filmen åtminstone vet vad den är. ”Flight Risk” tycks däremot inte ha någon aning – och publikens ögonbryn riskerar således allvarlig överansträngning. Man kan utan vidare säga att spänningen som uppstår i filmens dramatiska vändpunkter känns ungefär lika genuin som det upprörda mumlandet i kön på Systembolaget dagen före midsommarafton: högst tillfälligt och svårt att ta på allvar.
”Som en budgetresa med Ryanair – förväntningarna är låga, komforten minimal, men på något obegripligt sätt har du ändå ganska roligt.”
Slutreflektion och sammanfattning
Så vart landar vi till slut med denna smått bisarra filmupplevelse? Mel Gibson tycks ha tagit konceptet ”hjärndöd underhållning” och förvandlat det till något slags cineastiskt manifest. ”Flight Risk” inkasserar i princip samtliga dåliga (och några få goda) poäng för hur man bygger en film som mest liknar något du råkar zappa förbi en slö fredagskväll. Och trots dess många brister – från klichéartade karaktärer och skakigt manus, till Mark Wahlbergs tveksamma aspirationer som pilot – finns det ändå något svagt charmerande över det totala kaoset.
Den spännande paradoxen här är att med en kritikerpoäng på smärtsamma 29%, ändå lyckas 62% av publiken hitta någon sorts glädje i detta virrvarr av action och parodi. Möjligen är det just ”pulpy kul”-kvaliteten som gör att man kan förlåta en viss mängd oavsiktlig humor och överdriven absurditet. För visst är det precis vad The Guardian fångar i sitt omdöme: filmen är inte bra på något traditionellt sätt, men definitivt underhållande på ett förvirrande plan.
Så vem bör prioritera ”Flight Risk” nästa gång popcornsuget slår till? Om du längtar tillbaka till videobutikens actionsektion på 80-talet, uppskattar filmspektakel för deras absurditet snarare än substans, eller helt enkelt behöver stänga av både hjärna och smaklökar en stund – ja, då är detta tveklöst något för dig.
Betyg: 2 av 5 – Absurd, osammanhängande men stundvis ändå småroligt. Perfekt för den som älskar riktigt dåliga filmer nästan lika innerligt som riktigt bra.
Flight Risk – 2025 – Ej specificerad – Rollistan innehåller bl.a:
Mark Wahlberg, Michelle Dockery, Topher Grace, Leah Remini
Bilder från TheMovieDataBase. Ej specificerad
