Smarta kalsonger räknar dina pruttar – och kan ge magen bättre besked

När kalsongen blir ett mätinstrument

Alla har gaser i magen, men länge har vården saknat en tillförlitlig bild av vad som egentligen är normalt. Man har i praktiken fått lita på patienters minne, uppskattningar och skamkänsla – tre datakällor som sällan bildar ett drömlag.

Forskare vid University of Maryland har därför tagit fram en liten rund sensor som fästs på underkläderna. Sensorn använder elektrokemisk teknik för att upptäcka väte i tarmgas. Väte är intressant eftersom det bildas när bakterier i tarmen bryter ned kolhydrater som inte har smälts färdigt, däribland fibrer. University of Maryland beskriver arbetet som en del av projektet Human Flatus Atlas, vars mål är att koppla ihop registrerade gasavgångar med vad deltagarna äter och hur tarmen fungerar.

Det viktiga är inte att förvandla vardagen till en resultattavla. Poängen är att få en mer objektiv mätning av en kroppsfunktion som de flesta helst diskuterar med stängd bildörr.

Fibrer: nyttiga, men inte alltid diskreta

Fibrer är bra för matsmältningen och har betydelse för både blodsocker och kolesterol. De ger också näring åt tarmens mikrobiom, alltså den samling mikroorganismer som lever i mag-tarmkanalen och hjälper till med flera funktioner i kroppen. Cleveland Clinic beskriver mikrobiomet som ett ekosystem där bakterier och andra mikrober samspelar med vår hälsa.

Samtidigt finns en mindre glamorös bieffekt. När tarmbakterier fermenterar fibrer och andra kolhydrater uppstår gaser, bland annat väte. Den som går från en fiberfattig kost till generösa portioner bönor, fullkorn, grönsaker och frukt kan därför bli märkbart mer… hörbar, åtminstone för familjen.

Det betyder inte automatiskt att något är fel. American Medical Association uppskattar att 95 procent av amerikanerna inte får i sig tillräckligt med fibrer. När man sedan ökar intaget kan gasbildning vara en övergående del av omställningen, enligt Mayo Clinic. Den praktiska slutsatsen är mindre dramatisk än internet ofta vill ha den: öka successivt i stället för att gå från rostat bröd till en balja kikärtor över en lunch.

Fibrer är inte problemet – men tarmen kan behöva en inkörningsperiod innan den delar din entusiasm.

Omkring 32 gånger om dagen – men normal är inte en exakt siffra

Den första granskade studien av sensorn, publicerad i Biosensors and Bioelectronics: X, lät deltagarna bära utrustningen under återkommande mätperioder. Forskarna registrerade i genomsnitt omkring 32 gasavgångar per dag bland friska deltagare. Spridningen mellan personer var dock stor.

Det är just den sista detaljen som är mest värd att ta med sig. Siffran 32 är inte ett facit att jämföra sig med efter kvällsmaten. Den visar snarare hur begränsad vår referensram har varit. Vissa människor producerar eller släpper ut mer gas än andra, beroende på vad de äter, hur mycket luft de sväljer och hur deras mikrobiom arbetar.

Human Flatus Atlas samlar in uppgifter från deltagare som bär sensorn och dokumenterar kosten. Förhoppningen är att ett större material ska göra det lättare att förstå varför samma fiberrika måltid fungerar utmärkt för en person men leder till uppblåsthet hos en annan. Tidigare har mer direkta mätningar kunnat kräva invasiva metoder, bland annat rektala slangar. Den nya lösningen kan i stället följa människor i vardagen, även under sömn – ett område som hittills är dåligt kartlagt.

Inte en diagnos, och det är en viktig detalj

De smarta underkläderna är inte medicinteknik och ska inte användas för att diagnosticera sjukdom. En hög siffra i en app, om tekniken en dag når konsumentmarknaden, vore alltså inte ett bevis på vare sig friskhet eller sjukdom. Forskningen kan däremot på sikt hjälpa vården att skilja mellan upplevda besvär och mätbara förändringar i tarmens aktivitet.

Det finns goda skäl att ta gasbesvär på allvar när de kommer i sällskap med andra symtom. National GI Survey II, publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology, omfattade 88 795 amerikaner och visade att ungefär en av fyra rapporterade gasrelaterade problem som uppblåsthet, överdrivna gaser eller buksmärta. Vanligt betyder dock inte att allt ska viftas bort.

När du bör kontakta vården

• ihållande eller tilltagande uppblåsthet och buksmärta
• diarré eller förstoppning som inte går över
• oförklarlig viktnedgång
• blod i avföringen
• tydliga och varaktiga förändringar i avföringsvanor
• svår buksmärta tillsammans med att du varken kan släppa gas eller tömma tarmen – då behövs omedelbar medicinsk bedömning.

Så använder du kunskapen utan att göra hemmet till ett laboratorium

För de flesta är rådet enklare än sensorförsedda kalsonger: fortsätt äta fibrer, men trappa upp lugnt och notera hur just din kropp reagerar. Om ett visst livsmedel konsekvent ger problem kan en enkel kost- och symtomdagbok vara mer användbar än att försöka räkna gasavgångar i huvudet. Det är dessutom betydligt bättre för äktenskapet.

Den verkliga styrkan i tekniken ligger inte i att rangordna människors pruttfrekvens. Den ligger i möjligheten att förstå sambandet mellan mat, mikrobiom och tarmhälsa med riktiga data. Där finns en framtida nytta – men än så länge är den mest förnuftiga slutsatsen att kroppen är mer varierad än vårt tålamod vid middagsbordet.

Smarta underkläder med vätesensorer kan ge forskningen ett bättre sätt att mäta tarmgas i vardagen. I den första studien registrerades i genomsnitt omkring 32 gasavgångar per dag, men variationen mellan individer var stor.

Fibrer gynnar tarmhälsa och mikrobiom, men kan tillfälligt öka gasbildningen när tarmen anpassar sig. Se inte gaser ensamma som ett sjukdomstecken, men sök vård vid exempelvis blod i avföringen, viktnedgång, ihållande smärta eller tydligt förändrade toalettvanor.

Källor

• University of Maryland – beskriver den smarta underklädessensorn, Human Flatus Atlas och forskningens mål.
• Santiago Botasini et al., Biosensors and Bioelectronics: X – redovisar den första studien av vätesensorn, mätförfarandet och genomsnittet på omkring 32 dagliga gasavgångar.
• Human Flatus Atlas – beskriver projektets insamling av data om gasavgångar, kost och tarmaktivitet.
• American Medical Association – bidrar med uppskattningen att 95 procent av amerikanerna inte når rekommenderat fiberintag och beskriver fibrers hälsoroll.
• Cleveland Clinic – förklarar vad tarmens mikrobiom är och dess funktion.
• Mayo Clinic – beskriver hur fermentering kan skapa tarmgas och vilka symtom som kan motivera vårdkontakt.
• Clinical Gastroenterology and Hepatology – redovisar National GI Survey II med 88 795 deltagare och förekomsten av gasrelaterade symtom.
• Brantley Hall, University of Maryland – uppgifter om teknikens syfte, gasmätning och möjligheten att studera gasavgångar under sömn.
• Michael Levitt – uppgifter om tidigare invasiva metoder för att mäta gasavgångar med rektala slangar.
• Jordan Axelrad, NYU Langone Health – medicinsk tolkning av tarmgas, varningssymtom och möjlig framtida användning av tekniken.
• Trisha Pasricha, Beth Israel Deaconess Medical Center och Harvard Medical School – bedömning av normal gasbildning, varningstecken för tarmobstruktion och begränsningar med gasräkning som sjukdomsmått.
• ursprunglig rapportering

Ämnen i denna artikel: smarta underkläder, tarmhälsa, fibrer, mikrobiom, gaser i magen