Google och Constellation vill öka kärnkraftens kapacitet med 890 megawatt genom uppgraderingar av befintliga reaktorer. Affären visar hur AI-boomen skärper kampen om el – och väcker frågor om nätets tillförlitlighet och vem som får betala.
När du ber en AI sammanfatta ett möte märker du knappast av kraftverket i bakgrunden. Men någonstans ska servrarna få sin el. Därför är Googles nya avtal om amerikansk kärnkraft intressant också för den som aldrig tänkt besöka ett datacenter.
Affären handlar om mer el från befintliga reaktorer. Den väcker samtidigt en större fråga: när teknikbolagen bygger ut, vem betalar för kraftverken och elnätet som måste hålla jämna steg?
Google och energibolaget Constellation har tecknat ett 20-årigt avtal som ska finansiera uppgraderingar vid sex befintliga kärnkraftsanläggningar i Illinois, Pennsylvania och New Jersey. Sammanlagt berörs elva reaktorer. Enligt bolagens gemensamma besked ska effektivare utrustning och teknik ge ytterligare 890 megawatt kapacitet i PJM:s elområde. Den första ökningen väntas 2028, medan bolagen räknar med att nå hela tillskottet under de följande fem åren.
Det är en rejäl effektökning: Google och Constellation jämför den med produktionen från en stor ny reaktor eller flera små modulära reaktorer. Skillnaden är att de vill få ut mer ur anläggningar som redan finns. Det kan vara en snabbare väg än att börja med en tom byggplats, även om planerad kapacitet förstås inte är samma sak som färdigproducerad el.
Constellation beskriver satsningen som mer än 4,3 miljarder dollar i nya investeringar från bolagets sida. Den siffran avser alltså Constellations investeringar; den säger inte att Google betalar just den summan. Något pris i kronor behövs inte för att förstå storleksordningen, och en valutakurs skulle snabbt göra jämförelsen gammal.
Avtalet är ett exempel på det som brukar kallas effekthöjning i kärnkraft: turbiner, ångutrustning och styrsystem förbättras så att en befintlig anläggning kan leverera mer. Fördelen är att platsen och en stor del av infrastrukturen redan finns. Begränsningen är att uppgraderingar måste fungera tekniskt och genomföras enligt plan. Googles utlovade megawatt finns ännu inte att använda.
Det finns en andra affär som lätt försvinner bakom ordet kärnkraft. Google och Constellation har också slutit ett separat, 15-årigt leveransavtal om 2 700 megawatt från Constellations befintliga anläggningar inom PJM. Enligt bolagen ska det ge dessa anläggningar stabilare intäkter och hålla deras kapacitet tillgänglig på marknaden. De 2 700 megawatten är inte ett löfte om lika mycket ny kärnkraft.
Här spelar bränslemixen roll. I Constellations hållbarhetsredovisning för 2024 stod kärnkraft för 70 procent av bolagets installerade produktionskapacitet, förnybart för 8 procent och gas och olja för 22 procent. Det beskriver bolagets dåvarande kapacitet, inte den exakta blandningen i Googles nya leveransavtal. Avtalets formulering ger därför inget stöd för att kalla alla 2 700 megawatt fossilfria.
Det avgörande är hur mycket ny el som tillkommer – och vem som får betala för resten.
PJM driver grossistmarknaden och stamnätet i delar av 13 amerikanska delstater och Washington, DC. I området finns bland annat norra Virginia, ett stort centrum för datacenter. När många stora elanvändare vill ansluta samtidigt uppstår två frågor: finns tillräckligt med produktion när behovet är som högst, och kan elnätet leverera den dit den behövs?
Den oberoende marknadsövervakaren Monitoring Analytics varnade i en anmälan till den amerikanska energimyndigheten FERC i november 2025 för att stora datacenter skulle kunna anslutas utan tillräcklig kapacitet för en tillförlitlig försörjning. Det är en varning om risk, inte ett besked om att strömavbrott är oundvikliga. PJM:s egna kapacitetsauktioner har samtidigt visat att utbudet har svårt att hålla jämna steg med den väntade efterfrågan.
När tillgången är knapp kan kostnaden för att säkra elkapacitet stiga. Dessutom kan nya ledningar, anslutningar och kraftverk behövas. Om reglerna fördelar kostnaderna brett får hushåll och andra företag vara med och betala för utbyggnad som i stor utsträckning drivs av nya storförbrukare. Men ett högre grossistpris blir inte automatiskt samma procentuella höjning på en privat elräkning; den påverkas också av lokala nätavgifter, avtal och regler.
Det är därför kostnadsfördelningen har blivit en politisk stridsfråga. I januari 2026 uppmanade den amerikanska regeringen och guvernörer i PJM-området nätoperatören att ordna en särskild upphandling för ny elproduktion. Deras gemensamma principer slog också fast att nya datacenter bör bära kostnader som deras elbehov orsakar. Efter ett beslut från FERC sköt PJM upp starten av upphandlingen medan frågor om bland annat kostnadsfördelning skulle prövas vidare. FERC-ledamoten Laura Swett See framhöll särskilt att befintliga kunder inte ska få notan för ny efterfrågan.
Google säger att kärnkraftsavtalet ska tillföra kapacitet utan att vältra över kostnader på hushållen. Det är ett viktigt åtagande, men det avgör inte ensamt hur alla framtida nät- och produktionskostnader i PJM fördelas. Den frågan beror på avtal, regler och vilka investeringar som faktiskt krävs.
Kärnkraft kan leverera el utan direkta koldioxidutsläpp under produktionen och även när det är vindstilla och mörkt. Det gör den attraktiv för AI-datacenter som behöver el dygnet runt. Samtidigt löser ett kärnkraftsavtal inte hela klimatfrågan. Det separata avtalet omfattar befintlig produktion utan angiven bränsletyp, och snabbt växande efterfrågan kan göra att fossil el behövs på andra håll i systemet.
Googles egen redovisning visar spänningen. Under 2025 steg företagets efterfrågan på el med 37 procent. Google uppger samtidigt att utsläppen från den egna driften minskade med 2 procent, medan det bredare mått som företaget använder för sina klimatambitioner ökade med 18 procent. Siffrorna motsäger inte nödvändigtvis varandra: de mäter olika delar av verksamhetens klimatavtryck. Den som bara väljer det mest smickrande talet gör läsaren en otjänst.
För en svensk läsare är PJM:s regler knappast något att memorera till nästa middag. Den användbara frågan är större. När ett datacenter planeras nära din kommun, be om besked om tillkommande elproduktion, anslutningens effekt och vem som betalar nätförstärkningen. Fråga också om elen finns tillgänglig under årets mest ansträngda timmar. Ett grönt årsavtal är lovande, men elnätet arbetar dessvärre inte med årsgenomsnitt när alla vill ha ström samtidigt.
Googles 20-åriga avtal ska finansiera uppgraderingar som enligt bolagen ger 890 megawatt ny kärnkraftskapacitet inom PJM. Ett separat avtal omfattar 2 700 megawatt från befintliga anläggningar, men garanterar inte enbart kärnkraft. Den bestående frågan är om datacentren tillför tillräckligt med el och själva bär kostnaderna de orsakar för andra elkunder.
AI-vågen sköljer över världen och mitt i bruset ser allt fler att USA inte längre leder utvecklingen – Europa växlar upp och flyttar fram positionerna.
Microsoft storsatsar på Copilot+ och vill få oss att byta dator – men vad är egentligen nytt? Är det värt investeringen eller finns bättre, billigare alternativ?
Google testar en kostnadsfri Mac-app som transkriberar möten utan internet. Foresight sammanfattar samtal, putsar dina stödanteckningar och låter dig fråga materialet – direkt på datorn.
Soltak är snyggare än vanliga solpaneler, men dyrare, krångligare och ofta mindre effektiva. Ändå tror vissa företag att tekniken kan bli självklar när vi ändå byter tak.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
