Ig Nobel visar varför världens märkligaste forskning ofta är den mest mänskliga

Det finns forskning som förändrar världen. Och så finns det forskning som frågar om zebramålade kor får färre flugor på sig. Ig Nobel-priset är den årliga påminnelsen om att vetenskapen ibland tar en omväg via det fullständigt bisarra – och ändå landar i något intressant.

I årets utdelning belönades tio studier som rör allt från vitlöksätande mammor och ammande bebisar till berusade fladdermöss och klumpar i pastasås. Det låter som en dålig brainstorm på en konferensmiddag, men bakom skratten finns faktisk forskning.

ig-nobel-marklig-forskning-mansklig

Ig Nobel-priset hyllar forskning med en skruv lös

Forskningsorganisationen Improbable Research har åter delat ut Ig Nobel-priset, satirpriset för vetenskapliga projekt som först får publiken att skratta och sedan, helst, att tänka efter en gång till.

”ett satirpris som delas ut till forskningsprojekt som kanske kan anses vara av det lite mer tokiga slaget.” – Feber

Det är lätt att avfärda allt som akademins motsvarighet till ett spex. Men många av studierna kretsar kring vardagliga frågor som sällan får plats i de stora forskningsrubrikerna: hur djur beter sig, hur mat påverkar oss och varför en till synes liten detalj kan sabotera en upplevelse.

Kor, pizzor och ett mycket långt nagelprojekt

Biologipriset gick till ett japanskt forskarlag som undersökte om kor målade med zebraränder blev mindre attraktiva för flugor. Det är en studie som låter som ett utslag av total forskningsfrihet, men frågan kan i praktiken handla om djurvälfärd och alternativ till insektsmedel.

Litteraturpriset gick till Dr. William B. Bean, som under 35 år dokumenterade tillväxten på sina egna fingernaglar. Tålmodighet är alltså fortfarande en merit inom akademin. Möjligen den enda disciplin där en man kan följa sina naglar i tre decennier och ändå få internationell uppmärksamhet.

I näringslära belönades forskning om vilka pizzor olika ödlor föredrar. Pediatrikpriset gick till en studie av hur ammande bebisar reagerar när deras mammor har ätit vitlök. Kemipriset uppmärksammade en undersökning om huruvida människors mättnadskänsla ökade av att äta teflon.

Alkohol, skor och främmande språk

Årets fredspris gick till ett europeiskt forskarlag som i en studie drog slutsatsen att alkohol ibland kan förbättra människors förmåga att tala ett främmande språk. En slutsats som sannolikt kommer att missbrukas i otaliga middagsdiskussioner, men som inte ska läsas som ett hälsoråd.

Ett internationellt team fick flygpriset för forskning om hur alkohol påverkar fladdermössens flygförmåga och ekolokalisering. Fysikpriset gick till en internationell studie, med flera italienska forskare, om hur klumpar kan uppstå i pastasås. För den som någonsin stått vid spisen och stirrat ned i en motsträvig sås är det möjligen årets mest användbara fysik.

Ingenjörspriset gick till ett indiskt forskarlag som tekniskt undersökte hur illaluktande skor kan förstöra upplevelsen av en välformgiven skohylla. Psykologipriset belönade samtidigt en internationell studie om vad som händer när man säger till en narcissist – eller vem som helst – att personen är intelligent.

Det dumma kan vara en väg till det viktiga

Ig Nobel-priset fungerar bäst som en liten motvikt till idén att all seriös kunskap måste presenteras med gravallvarlig min och fyra lager fackspråk. En märklig fråga kan leda till en relevant observation. Ibland blir resultatet praktiskt. Ibland blir det bara en fantastisk berättelse att dra på nästa middag.

Och ärligt talat: i en tid när varenda människa med poddmikrofon verkar ha en tvärsäker teori om världen är det ganska uppfriskande med forskare som faktiskt testar saker – även när det gäller zebrakor, vitlök och pastasås.

ig-nobel-marklig-forskning-mansklig Zebramålade kor, vitlöksmjölk och berusade fladdermöss låter som dålig fredagsunderhållning. Men Ig Nobel påminner oss om att nyfiken forskning ofta börjar där sunt förnuft slutar.

Årets Ig Nobel-pris belönar tio ovanliga forskningsprojekt, från zebramålade kor och pizzaval bland ödlor till alkoholens möjliga effekt på språk och fladdermössens flygning.

Poängen är inte bara att skratta åt det udda. Priset visar också att nyfikenhet ofta börjar med frågor som låter fåniga – tills någon faktiskt tar reda på svaret.