Gin, vermouth och absint – med ett namn som låter som ett sista farväl. Upptäck drinken som speglar New Orleans märkliga förmåga att förena fest, historia och sorg.
En dödsruna brukar inte serveras med citronskal. I New Orleans gör den ibland det. Obituary Cocktail blandar gin, torr vermouth och absint till en drink som påminner om en martini, men har ett namn som får även en luttrad bargäst att läsa menyn en gång till.
Bakom namnet finns en bättre anledning att resa än ännu en barlista: en stad där cocktailhistoria, musik och sättet att minnas de döda fortfarande hör ihop.
Grunden är gin, vermouth och absint, med en vridning av citronskal som avslutning. Smaken drar åt det torra, örtiga och anisdoftande hållet. Det är en spritstark cocktail som förtjänar små klunkar, särskilt om kvällen också ska innehålla middag.
På Fives vid Jackson Square gör baransvarige Clayton Rosenthal sin version med Old Tom-gin, Drapo Dry-vermouth och absinten Mata Hari. Old Tom är en ginstil med en annan karaktär än den torra gin många förknippar med en martini. Valet säger något om drinkens nutida liv: den har en igenkännbar grund, men bartendern kan sätta sin prägel på den.
BBC Travels reporter fick sin första Obituary på Cure, trots att den inte stod på menyn. Det är ett användbart råd till den som söker den i New Orleans: fråga bartendern. Räkna däremot inte med att varje bar har absint hemma eller serverar samma version.
Det korta svaret är att ingen vet säkert. Historikern Sue Strachan, som har skrivit en bok om drinken, pekar ut Café Lafitte på Bourbon Street i franskakvarteret som den troligaste födelseplatsen. Hennes tidigaste kända belägg är en hänvisning i stadsguiden The Bachelor in New Orleans från 1942. Det styrker att drinken fanns då, men avslöjar varken upphovspersonen eller vem som valde namnet.
Miljön passar teorin. Efter att det amerikanska alkoholförbudet upphörde 1933 hade franskakvarteret ett bohemiskt kaféliv, och Café Lafitte blev en mötesplats i det New Orleans som Strachan skildrar. Förklaringen att en kraftig drink kunde ge upphov till nästa dags dödsannonslika tillstånd är underhållande. Den är fortfarande bara en gissning.
Obituary Cocktail har ett namn som skämtar om slutet, men dess historia berättar framför allt om hur en stad fortsätter.
En annan osäkerhet gäller vad som faktiskt hamnade i glaset under de tidiga åren. Absint var förbjuden i USA. Strachan tror att insmugglade flaskor kan ha använts på Café Lafitte; belägg för just de flaskorna saknas. Somliga bartendrar använde i stället anislikören Herbsaint, som utvecklades i New Orleans efter förbudstiden, eller den spanska anislikören Ojen. När Café Lafitte flyttade 1953 gled drinken så småningom undan från rampljuset.
Absint hade en plats i stadens glas långt innan någon beställde en Obituary. Enligt destillatören och absintkännaren Ted Breaux kom fina franska sorter hit under Belle Époque. På 1890-talet förekom spriten i drinkar som Sazerac, Absinthe Frappé och Absinthe Suissesse. Stadens kärlek till anissmak har alltså djupare rötter än den senaste cocktailrenässansen.
USA förbjöd absint 1912, efter att drycken hade kopplats till olika hälsorisker. Breaux menar att undermåliga imitationer och tveksamma ingredienser bidrog till ryktet. Det gör inte absint ofarlig: den är ofta alkoholstark. Däremot finns det skäl att vara skeptisk när äldre historier behandlar den som något närmast övernaturligt. Amerikanska myndigheter började 2007 tillåta produkter märkta som absint under särskilda villkor för bland annat innehållet av tujon.
Just den förbjudna stämpeln gav Obituary extra dragningskraft. I glaset bidrar absinten mer konkret med anis och örter. Den är en del av smakbalansen, även för den som inte tror på gröna feer.
När Strachan började undersöka Obituary 2023 hittade hon den på menyn hos en enda bar: Jewel of the South. Senare har den också serverats på Fives och Mildred’s, martinibaren på hotellet Warbler. Cure är ytterligare ett ställe där det har gått att beställa den utanför menyn. Kontrollera aktuella drinklistor eller fråga på plats; en cocktail kan försvinna från en meny snabbare än dess historia hinner skrivas ned.
För den nyfikne är barerna olika ingångar till samma stad. Vid Fives sitter du nära Jackson Squares välkända fasader; på Cure får du anledning att söka dig bortom de mest upptrampade kvarteren. Lägg gärna någon kväll utanför Bourbon Streets mest högljudda stråk. Det är lättare att tala cocktailhistoria när man hör svaret.
New Orleans har offentliga traditioner där sorgen får ta plats utan att glädjen behöver vänta på sin tur. Vid vissa begravningar inom stadens svarta samhällen följs den närmaste kretsen och musikerna av en så kallad second line: människor som går med i processionen. Musiken kan börja sorgset och senare bli livligare. Det är en tradition med egen historia och betydelse för familjerna, inte ett gatunummer arrangerat för besökare.
Det finns fler uttryck för samma närhet till döden. Familjer besöker gravplatser kring alla helgons dag. I Tremé går North Side Skull & Bone Gang genom kvarteret tidigt på Mardi Gras-morgonen, utklädda till skelett. Och när societetsprofilen Mikey Easterling begravdes 2014 visades hennes kropp med ett champagneglas. Den sista detaljen är ovanlig också här; den säger mer om en persons avsked än om hur staden alltid gör.
Obituary Cocktail rymmer något av denna spännvidd utan att göra anspråk på att förklara New Orleans. Namnet kan öppna ett samtal om död och liv. Innehållet ger samtidigt en alldeles tillräcklig anledning att slå sig ned en stund.
Från Sverige kan du boka flyg till Louis Armstrong New Orleans International Airport, exempelvis via KLM från Stockholm. Räkna med byte och jämför den sammanlagda restiden, inte bara biljettpriset. Sweden Abroad påminner om att svenska turister normalt behöver giltigt ESTA eller visum för inresa i USA; kontrollera reglerna före bokning.
Våren är ett bra val om du vill kombinera barer med festivaler och promenader. Oktober och november ger också behagligare förutsättningar än den heta sommaren. Den officiella orkansäsongen sträcker sig från juni till november, så följ väderläget och boka med rimlig flexibilitet.
Som grov tumregel motsvarar en dollar omkring tio kronor. En öl kan kosta cirka 50–90 kronor: Herbsaints meny visar öl för 5–9 dollar. En varmrätt där ligger på ungefär 280–480 kronor, med flera middagsrätter kring 380–460 kronor per person, före dryck, skatt och dricks. Stadens officiella taxitaxa ger omkring 110 kronor på mätaren för en resa på fem kilometer, före eventuell dricks och extra avgifter. Se beloppen som riktmärken, inte löften från baren eller taxichauffören.
Beställ gärna Obituary tidigt på kvällen och låt resten av New Orleans ta sin tid. En drink med det namnet behöver knappast följas av ett pressat schema.
Obituary Cocktail är en stark gin- och vermouthdrink med absint och citronskal, vars tidiga historia sannolikt hör hemma i New Orleans franskakvarter. Ingen vet säkert vem som skapade den eller gav den dess namn. Dess återkomst är en god anledning att upptäcka både stadens barer och dess särpräglade traditioner kring sorg och firande.
En dags sightseeing kan kosta betydligt mindre än i Stockholm – eller nästan dubbelt så mycket. Här är städerna som överraskar, spartipsen som fungerar och siffrorna du bör granska.
Kryssa till Tallinn och upptäck en weekend med medeltida gränder, nordisk design, prisvärd mat, bastukultur och oväntade pärlor bortom turiststråken.
Byt Comos glans mot Monte Isolas fiskebyar, skogsstigar och sjöutsikter. Här väntar cykelturer utan brådska, lokala fiskrätter och en vandring med utsikt över hela Iseosjön.
Glöm flygplatsköerna: med tåg kan du kliva av nära skidbackar, vandringsleder och termalbad. Här är sex alpina resmål – från Garmisch-Partenkirchen till Chamonix – värda resan.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
