Manligt klimakterium – bluff eller biologi? Sanningen om testosterondippen mitt i livet

Finns det verkligen ett manligt klimakterium eller gnäller vi bara mer än förr?

Vi har väl alla hört snacket: ”Nu har han kommit i gubbåldern, det är därför han är så sur och trött”. Men är det verkligen så att män har ett eget klimakterium – eller är det bara ett finare ord för livspussel, småbarnsåren och trist kontorsbelysning? Frågar du din morbror, får du kanske svaret att ”testosteronet rasar, det är bara att gilla läget”. Frågar du doktorn på 1177, får du ett lite mer nyanserat svar.

Begreppet ”andropaus” eller manligt klimakterium är omdiskuterat, både bland forskare och de som uppskattar en extra kopp kaffe efter lunch. Faktum är att testosteronet – det där mytomspunna manlighetshormonet – faktiskt börjar sjunka redan efter 35, men det sker väldigt långsamt. Det är inte som hos kvinnor, där östrogenet kan ta hissen från översta våningen till källaren på en kvart. Hos män handlar det snarare om att hissen glider ner några centimeter per år – men visst, till slut märks det ändå. Enligt Mayo Clinic är det knappt var tionde man över 40 som faktiskt får en tydlig testosteronbrist som kräver behandling, men trötthet och energibrist är desto vanligare känningar. Så nej, det är inte bara gnäll – men heller inget dramatiskt hormonellt vulkanutbrott.

”När du plötsligt tycker att din gamla favorit-t-shirt känns två storlekar mindre kan det faktiskt sitta mer i hormonet än i tvättmaskinen.”

Tröttare, surare och fetare – typiska tecken du inte ska ignorera

Okej, så vad är det egentligen som händer när testosteronet tickar neråt? Förutom att du kanske tycker att rockklassiker låter bättre än modern pop (helt normalt, inget medicinskt), så kan du även märka av en rad mer handfasta förändringar. Tröttheten känns inte längre bara som en ”dålig natt” – det är snarare som att kroppen går på lågvarv hela tiden. Energin räcker knappt till att öppna kylskåpsdörren, än mindre lösa backträningen eller en spontan utekväll.

Låg sexlust och sämre morgonstånd? Japp, du är inte ensam. Minskad muskelmassa och att jeansen plötsligt stängt dörren för lunchbuffén? Så ser den klassiska symptombilden ut enligt 1177 och Mayo Clinic. Dessutom är sömnproblem och allmän surhet (frågad omgivningen – de har koll) ganska vanliga tecken. Men innan du går och googlar ”testosteron på nätet” eller häller i dig getrams eller andra suspekta mirakelkurer bör du veta att symtomen även kan bero på stress, dålig kost eller för lite träning. Kroppen vill ha balans – tappar du energin permanent, eller känner dig helt ur gängorna, kan det faktiskt vara värt att boka en kontroll.

Vad kan du faktiskt göra själv – innan du springer till apoteket

Innan du skyller allt på hormoner och letar efter nästa quick fix i pillerhyllan: det finns en del riktigt tråkiga (men effektiva!) klassiker som kan göra större skillnad än du tror. Först – rörelse. Styrketräning är testosteronkittet nummer ett enligt de flesta svenska rådgivningssidor och internationella forskare. Det handlar tyvärr inte om att lyfta fjärrkontrollen. Riktig träning – gärna tunga lyft eller hög puls några gånger i veckan – får inte bara testosteronet att jubla, du sover också bättre och mår generellt mindre grinigt. Lägg sedan till vettig kost: mycket protein, grönt och hälsosamma fetter. Låter kanske som en diet för någon som heter ”Kale”, men det funkar även för Glenn från Norrköping.

”Ja, det är kanske tråkigt – men varken chips eller soffläge har någonsin räddat ett testosteronvärde.”

Glöm heller inte stressen. Höga kortisolnivåer är rena dödsstöten för testosteronet (och för humöret). Minska stressen med promenader, hobbyprojekt, eller till och med mindfulness – du behöver inte skaffa poncho och mantra, men att varva ner är inte bara för yogalärare. Och slutligen: sömn. Regelbundna läggtider och gärna minst sju timmar är tyvärr ingen floskel, utan nästan gratis hormonbehandling. Om du efter detta fortfarande känner dig som en urlakad duracellkanin – ja, då är det läge att snacka med vårdcentralen innan du beställer det där suspekta pulvret från halvskumma sajter.

Tillskott, läkemedel och gamla myter – vad funkar och vad är lurendrejeri?

Okej, så du har testat gymkortet, sockerdetoxen och att gå och lägga dig i tid utan att bläddra på mobilen. Men energin är lika med noll, och din inre testosteronnivå känns fortfarande som ett bortamål på fel planhalva? Här kommer då lockelsen – testosterontillskott, potenta örtpulver, eller varför inte den klassiska råbiffen enligt farfar. Men, killar: lyssna nu noga. De flesta naturliga tillskott har lika mycket vetenskaplig tyngd bakom sig som ett horoskop i Aftonbladet. Varken magnesium, ginseng eller getrams kommer magiskt att vrida tillbaka pubertetens höghormonskörd.

Däremot kan testosteronbehandling via läkare vara aktuellt om du har verifierad testosteronbrist – och det är inget du löser via Snapchat-reklam. Enligt Mayo Clinic hjälper behandling bara om bristen är påvisad i blodprov, och det innebär regelbunden läkarkontakt och riskuppföljning (blodpropp, hjärtproblem med mera). Så: Visst, farmors råd om kallbad eller råa ägg kan vara trevligt för stämningen – men hormonbalans får du bäst genom vetenskap, inte via kylskåpet.

”Att förstå kroppens signaler mitt i livet kan vara skillnaden mellan energisk ny vår och seg vardagsgrå.”

Att många män känner sig tröttare, grinigare och mindre pepp på livet i femtioårsåldern är inget nytt – men orsakerna är ofta mer komplexa än att bara skylla på testosteronbrist. Genom att känna till vad som faktiskt händer med kroppens hormonbalans, och vilka symptom som hör till vardagsliv, stress och livsstil, går det att både må bättre och slippa onödig oro. För vissa kan enkla livsstilsförändringar lyfta humöret och orken avsevärt, medan ett fåtal behöver läkare och behandlingshjälp. Oavsett vilket kan en grundläggande ökad förståelse för kroppens – och själens – mittlivssvackor vara ett första (och klokt) steg.

Andra ämnen värda att läsa om

• Hur påverkar maten testosteronet? – Konkreta tips på kost och näringsämnen som Mayo Clinic och 1177 rekommenderar för att kroppen ska må bättre.
• Sömn & medelåldern – Varför sömn ofta blir sämre runt 50, hur det hänger ihop med hormoner och vad man kan göra åt det.
• Testosteronbehandling – möjligheter och risker – När det är aktuellt, vad man kan förvänta sig och varför vården ska vara med på tåget (baserat på bland annat Mayo Clinic och 1177).
• Livsstilsstress och den manliga kroppen – Hur stress faktiskt påverkar hormonnivåerna och enkla knep för att bryta ett dåligt mönster.

Data i artikeln är hämtad från 1177 och Mayo Clinic.

Denna artikel är inte medicinsk rådgivning. Konsultera alltid en läkare vid allvarliga symptom eller hälsoproblem.