Hälsokoll varje år? Så ofta bör du egentligen testa dig – enligt experterna

Är du av den typen som ringer läkaren för varje liten krämpa – eller tillhör du snarare klubben ”det går över av sig självt”? Oavsett vilket läger du tillhör kan det vara klokt att hitta en gyllene medelväg. Regelbundna hälsokontroller är nyckeln till att upptäcka hälsoproblem tidigt, men samtidigt är det onödigt att springa hos doktorn i onödan och stressa upp sig över tester som kanske inte ens är relevanta för dig.

Så vad säger egentligen experterna om hur ofta man bör testa sig efter att man passerat 45-strecket? När räcker det med någon enstaka koll, och när krävs det en mer regelbunden kontroll? Låt oss göra det enkelt för dig – här är guiden till när du ska boka tid, när du kan luta dig tillbaka i soffan, och inte minst varför vissa av de där mindre trevliga testerna faktiskt är värda besväret.

De gyllene 50: Testerna du inte får missa efter femtio

Trodde du att femtio var det nya fyrtio? Ja, det kanske det är när det gäller stil och självkänsla, men kroppen har dessvärre inte alltid uppdaterat vår egen optimistiska tidsräkning. När du kommer upp i femtioårsåldern ökar risken för vissa hälsoproblem, och hälsokontroller blir mer än någonsin en investering i dig själv (och din framtid).

Enligt 1177 och Mayo Clinic bör alla män över femtio år göra regelbundna blodtrycks- och kolesterolkontroller. Ett normalt blodtryck bör ligga omkring 120/80, och höga nivåer, särskilt över 140/90, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Som tumregel bör du mäta blodtrycket varje till vartannat år – oftare om du har haft problem tidigare. Kolesterolvärdet kontrolleras oftast vart femte år från femtio och uppåt, förutsatt att inga stora avvikelser påträffats tidigare.

Vad gäller diabetes är ett regelbundet blodsockertest en enkel åtgärd som kan rädda mycket lidande i längden. Med åldern ökar risken för typ 2-diabetes, och även om du känner dig pigg och kry bör du åtminstone vart tredje år kolla blodsockernivån. Har du övervikt, hjärt-kärlsjukdomar i familjen eller en stillasittande livsstil är tätare kontroller definitivt att föredra.

Och så har vi det alltid så populära prostatatestet – PSA-provet. Den rekommenderade tiden att börja hålla koll på prostatan är kring femtio, men ärftliga faktorer kan sänka gränsen till dryga fyrtio. PSA-provet erbjuder inget hundraprocentigt svar om potentiell cancer, men det är åtminstone ett viktigt verktyg för tidig upptäckt av förändringar. Ta upp testets relevans med din läkare och väg samman fördelar med eventuella nackdelar.

”Femtio är ingen ålder för latmaskar – hälsokontrollerna är här för att hålla dig på banan.”

Samtidigt kan vissa tester vara helt okej att ta lite lugnare med om du inte har tydliga riskfaktorer. Lungröntgen eller avancerade hjärtscreeningar är sällan nödvändiga för annars friska män utan känd ärftlighet eller vanor som kräver extra bevakning. Experternas råd är tydligt: var uppmärksam, men känn ingen onödig stress över att allt alltid måste scannas och kontrolleras.

Riskzon eller safe zone? Så vet du vad som gäller för just dig

Låt oss vara tydliga – alla ”vanliga män” i medelåldern är inte kopior av varandra. Din livsstil, bakgrund, gener och historik spelar alla en avgörande roll i hur ofta du bör hälsotesta dig. Enligt experterna från WebMD och 1177 kan det därför skilja ganska kraftigt på vad som räknas som rekommenderad regelbundenhet.

Har du haft hjärtproblem i familjen, röker du ännu (sluta med det!), eller sitter du på kontoret hela dagen med stekta luncher som din huvudsakliga födokälla? Då tillhör du riskzonen och bör se till att kontrollera blodtryck, kolesterol, blodsocker och hjärtstatus oftare än den genomsnittlige motionsspåret-joggaren som trycker i sig broccoli någon gång extra.

Detsamma gäller dig som har diabetes, högt blodtryck eller andra sjukdomar sedan tidigare. Din läkare gör med största sannolikhet redan individuella bedömningar som styr hur ofta just du bör kontrolleras. Har du däremot ingen sjukdomshistorik, lever en hyfsat sund livsstil och aldrig rökt (eller framgångsrikt lagt av sedan länge), kan du lugnt låta ett par år gå mellan standardkontrollerna – så länge du känner dig pigg.

Från fingertopp till bakdel – detta gäller för prostata och tarm

Låt oss vara ärliga – prostataundersökningar och koloskopier är kanske inte direkt samtalsämnen du tar upp i bastun med polarna. Det hindrar dock inte att de är några av de mest avgörande testerna du behöver göra i medelåldern. Enligt 1177 bör alla män över femtio starta med regelbundna tarmkontroller, antingen via ett årligt avföringsprov (för dig som föredrar att hålla metoden hemma i badrummet) eller med en koloskopi vart tionde år. Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar män, men om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är prognosen mycket god – något som bör sporra även den mest envisa skeptikern.

Vad gäller prostatakontroller är det klassiska PSA-provet känt för de flesta män som fyllt femtio – en snabb och enkel mätning med ett blodprov. PSA-testet ger inte ett definitivt ja eller nej-svar när det gäller prostatacancer, utan bör ses som en indikator som kan leda vidare till ytterligare undersökningar. Experter på Mayo Clinic menar att män mellan 50 och 70 år bör diskutera PSA-provets relevans med sin läkare och regelbundet ta ställning till om testet är aktuellt. Har du nära släktingar som haft prostatacancer, såsom far eller bror, bör du överväga att testa dig tidigare än andra och något tätare. Visst, det hela är kanske inte helt bekvämt – men kom ihåg följande:

”En obekväm minut hos doktorn kunde inte bara förlänga din tid på jorden – den kan också spara dig många oroliga sömnlösa nätter.”

”Att ha koll på hälsan i tid är det vuxnaste du kan göra – för att slippa agera panikslagen tonåring senare.”

Med medelåldern kommer både nya möjligheter och vissa hälsorisker. Att känna till vilka tester du bör göra regelbundet – och vilka du kanske kan dra ner tempot på – ger dig kontroll över din hälsa och kan hjälpa dig att förebygga allvarliga sjukdomar. Det handlar inte om att bli en hypokondriker, men heller inte om att spela macho och ignorera kroppens signaler. Snarare hjälper kunskapen om vad du bör testa och när dig att behålla lugnet och leva ett aktivt och piggt liv långt efter femtioårsstrecket.

Fler artiklar värda din tid:

• Bukfetma eller trivselkilon – När midjemåttet faktiskt börjar spela roll
• Sitter du dig sjuk? Så enkelt undviker du kontorssjukdomar efter fyrtiofem
• Motion efter femtio – Konsten att träna smart istället för hårt
• Sluta röka – Metoderna som faktiskt funkar för envisa medelålders män

Data och råd i artikeln är baserade på expertinformation från 1177 Vårdguiden och Mayo Clinic. Besök gärna deras hemsidor för ytterligare läsning och fördjupning kring rekommenderade hälsokontroller.

Denna artikel är inte medicinsk rådgivning. Konsultera alltid en läkare vid allvarliga symptom eller hälsoproblem.