Försvarsaktier i skottlinjen – Är svenska bolag bättre rustade än utländska?

När kulorna flyger och politiska spänningar vibrerar världen över kan det kanske kännas cyniskt att tänka på sin aktieportfölj. Men låt oss vara ärliga, kära herrar – krig, hot och osäkerhet är lika rotat i vår mänsklighet som jakt, grillning och vägran att fråga om vägen. I turbulenta tider blomstrar försvarsindustrins potential som aldrig förr och blickar vi mot aktiemarknaden är det tydligt att sektorn – med sin robusta orderstock och stabila kassaflöden – lockar investerares kapital på både hemmaplan och bortaplan. Frågan kvarstår dock: Är svenska försvarsbolag som Saab bäst lämpade att hantera branschens explosiva potential, eller ska vi hellre rikta siktet mot amerikanska kolosser som Lockheed Martin eller Raytheon?

Svensk kvalitet eller amerikansk mandomsdröm – vem prickar rätt på börsen?

När man pratar om försvarsaktier handlar det i mångt och mycket om att välja mellan Saabs diskreta svenska precision och de amerikanska jättarnas muskulösa expansion. Låt oss börja med det uppenbara – Saab har under det gångna året charmat börsens investerare och skjutit iväg sin aktiekurs med imponerande precision på över 50 procent sedan början av 2023, enligt Dagens Industri. Förutom klassikern JAS 39 Gripen levererar företaget avancerade radarsystem, ubåtsteknologi och cyberförsvar, områden där konkurrensen är begränsad och nyttjandet allt bredare. Aktien har visat upp en stadig hand och stabil värdetillväxt, särskilt efter NATO-frågan plötsligt blev het på svensk mark.

Samtidigt står amerikanska konkurrenter som Lockheed Martin och Raytheon Technologies länge redo på startbanan och pumpar ut spektakulära vinster till sina aktieägare. Lockheed Martin, vars aktie steg omkring 15 procent under samma period som Saabs 50-procentiga rusning – ett lägre tempo, javisst, men aktien har samtidigt haft betydligt längre tidshorisont av uthållig stabilitet och gedigen utdelningshistorik. De tillverkar Förenta staternas flaggskepp, F-35 Lightning II, en stridsflygspiruett av teknologi och politiskt inflytande med garanterade mångmiljard-kontrakt långt in i framtiden. Raytheon å andra sidan gör inte bara högteknologiska vapen och robotsystem utan står också för långt över halva intäktsflödet från civila flygplansmotorer och komponenter – något som skapar diversifiering men samtidigt ställer frågor om bolagets exakta fokus. Saabs styrka och tydliga, fokuserade produktportfölj mäts alltså i duell med de amerikanska jättarnas breda, globala grepp där storleken är en triumferande faktor, men där också mer komplexa affärsstrukturer kan gömma dolda risker.

Politisk risknivå – en thriller där svenska bolag kanske sover lite bättre

Att investera i försvarssektorn handlar inte bara om teknologiuppfinningar eller historisk avkastning – framförallt handlar det om politik och diplomati på hög nivå. Och som alla vettiga människor vet är det enda som är svårare än att komma överens med sin fru om var ni ska semestra att försöka beräkna vilken vapentyp Pentagon plötsligt anser sig behöva två år framåt i tiden. Amerikanska bolag är beroende av gigantiska federala kontrakt där minsta politiska nyck hos en kongress, ett presidentbyte eller en oförutsedd skandal kan vända aktiekursen upp-och-ned över en natt. F-35-programmet hos Lockheed Martin, till exempel, har en årlig budget på mer än 90 miljarder dollar, vilket genererar både robusta kassaflöden och potentiella politiska mina fält. Det är branschens kanske tydligaste exempel på ett tvångsäktenskap mellan pengar, vapensystem och politik.

Svenska bolaget Saab å sin sida har historiskt sett gjort sitt bästa för att stå vid sidlinjen i den politiska cirkusen, och förmått dra nytta av Sveriges neutrala tradition utan att fastna i otydliga kontrakt eller kontroverser. Bolaget är i dag mer attraktivt än någonsin i samband med Sveriges allt tätare kontakter med NATO, vilket öppnar för helt nya dörrar och affärsmöjligheter inom västvärlden. JAS 39 Gripens kompakta och kostnadseffektiva lösning är en garanterad publikfriare hos NATO-allierade på mindre budget, vilket redan börjat slå igenom med potentiella framtida beställare. Men även här finns fallgropar: politisk risk är inte exklusivt amerikansk, utan kan uppstå snabbt även i en svensk kontext, inte minst med tanke på de nyss sjösatta förhandlingarna om Nato-medlemskap och ett alltmer spänt Ryssland i öster.

”Försvarsindustrin flirtar oblygt med politiken – frågan är vem som bäst kan hålla huvudet kallt och balansräkningen glödhet.”

Rustningsboomen knackar på: Krig eller fred – någon kommer alltid tjäna pengar

Medan de flesta branscher darrat av nervositet över räntehöjningar och recessionstendenser verkar försvarssektorns affärsmodell kunna sammanfattas med orden: ”Oavsett tiderna, står vi redo att fakturera”. Skämt åsido – eller kanske inte – siffrorna talar sitt eget språk. Enligt SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) ökade Europa sina försvarsbudgetar med hela 13 procent mellan 2022 och 2023, en acceleration vi inte sett i denna skala sedan kalla krigets glansdagar. En högst tragisk bakgrund med krig i Ukraina och ständigt svettiga handslag över Taiwansundet driver nu världens länder mot det oundvikliga valet: rusta upp, eller tappa initiativet.

Vem skrattar då hela vägen till banken, eller kanske snarare till sin schweiziska säkerhetsdepå? Under en recession kan andra industrier behöva svälta, men försvarsjättarna glider fram med ett guldgnistrande vindsvepande affärsflöde när världens oroshärdar multipliceras. Ta Raytheon och Lockheed Martin – deras orderböcker expanderar i rekordtakt, stöttade av massiva amerikanska försvarsbeställningar och globala budgetökningar. Lockheed Martin levererade under 2022 en imponerande orderstock på över 150 miljarder dollar och har med detta år snabbt fyllt på ytterligare, tack vare fortsatt efterfrågan på både militär flygteknologi och missilsystem. Men Saab som stabil och tekniskt nischad svensk utmanare är knappast en dålig joker. Att svenska staten höjt försvarsbudgeten från cirka 66 miljarder kronor 2021 till närmare 120 miljarder kronor 2023, enligt Ekonomifakta, med potentiell vidareökning kommande år, gör att bolaget står framför en välfylld kassakista och goda expansionsmöjligheter de kommande åren.

För den luttrade investeraren handlar detta scenario om att hitta vinnaren som inte enbart kan rida på konjunktursvingar, utan även leverera när världen går bananas. Amerikanska jättar må ha volymen, men det är knappast en nackdel för Saab att fördjupa sina NATO-relationer samtidigt som den svenska försvarsbörsen utvecklas allt mer expansivt.

”Försvarsbranschen är konjunkturens egen cockroach – oavsett om ekonomin blomstrar eller kollapsar klarar den sig alltid.”

”Ingen aktie är bombsäker, men vissa träffar ändå målet bättre”

Om ni ursäktar ordleken, kära läsare, så är det ändå viktigt att understryka: i denna sektor är det inte bara skottsäker väst som skyddar, utan fundamentala nyckeltal är desto mer avgörande än fina broschyrer och patriotiska slogans. Att investera rätt handlar om att syna den underliggande finansiella hälsan – särskilt då världen skakar.

Saab har enligt Affärsvärlden en soliditet på cirka 38 procent och en stark orderstock på över 130 miljarder kronor 2023, vilket ger bolaget ett tryggt spelrum. De stora amerikanska aktörerna är också rejält rustade ekonomiskt – Lockheed Martin med sin gigantiska nya ordervolym drar in pengar snabbare än din tonåring ber om Swish-insättningar. Lockheeds skuldkvot är låg, runt 1,5 gånger EBITDA, och har en urstark utdelningshistorik på 20 års i princip obruten höjning.

Raytheon är starka på kassaflöden tack vare sina flygplansmotorer men svagare rent balansräkningsmässigt med något högre skuldkvot – vilket kan skapa viss volatilitetspotential. Saabs något lägre skuldsättning och starka balansräkning kommer att passa mer konservativa investerare, medan Lockheed och Raytheon erbjuder bredare globala uppställningar, kraftig skala och utdelningsmöjligheter. Kort sagt: valet avgörs av hur säker du vill sova – och hur tung du vill att plånboken ska vara.

Snacka börskrig som en general – praktiska råd för att vinna slaget om din portfölj

I jakt efter spänning och snabba vinster kan det vara frestande att låta en allt större del av din portfölj invaderas av försvarsindustrin. Men ta varning av General Sun Zis klassiska råd från ”Krigskonsten” – översatt till börsspråk betyder det ungefär att endast en idiot sätter alla slantar i samma kanonrör. Att en defensiv krockkudde av försvarsaktier är klokt, absolut, men kontroll över risktagandet är avgörande.

De flesta seriösa analytiker rekommenderar att försvarsaktier begränsas till mellan 5–10 procent av din totala portfölj. Portföljspridning, trots sin något bleka sex appeal, är avgörande för att du fortfarande har pengar kvar att spendera på golfklubbor, whiskey eller kanske det där livsavgörande nya grillsetet även när vapenskramlet dämpats.

Påminn dig själv regelbundet om vad din investerarkarriär verkligen handlar om. Trots tillfällig boom, se till att behålla känslomässig kyla och strategisk bredd. Som alla med viss erfarenhet vet – när kanonerna till slut tystnar är det viktigt att fortfarande ha kvar både byxor och sparkapital.

”När krutröken lagt sig vill du kanske hellre stå där med grilltången än en tom aktieportfölj.”

”När världen skakar och konflikter blossar upp är försvarsaktier ett säkert kort – åtminstone tills politiken öppnar eld.”

Svenska bolag vs globala jättar – storlek, risk och belöning

I valet mellan svenska försvarsaktier som Saab och globala konkurrenter som Lockheed Martin och Raytheon finns tydliga skillnader. Saab sticker ut med sin specialiserade och tekniskt avancerade profil. Med en kursökning på över 50 procent sedan början av 2023 (Dagens Industri) och en stark orderstock om cirka 130 miljarder kronor (Affärsvärlden) signalerar bolaget en stabil fortsatt tillväxt driven av Sveriges ökade försvarsbudget – från 66 miljarder kronor 2021 till nära 120 miljarder kronor 2023 (Ekonomifakta).

Lockheed Martin erbjuder å sin sida en stabilare volymaffär med en massiv orderstock överstigande 150 miljarder dollar 2022. Bolaget kombinerar låga skuldnivåer med lång utdelningshistorik. Raytheon Technologies imponerar med högteknologiska system och stabila kassaflöden, men har en något högre skuldkvot vilket kan ge högre volatilitet.

Varför är detta viktigt för din portfölj?

Med ökade geopolitiska spänningar och budgetar som sväller globalt (+13 procent i Europa enligt SIPRI) är förståelse för försvarsindustrins dynamik avgörande. Kunskap om politiska risker och finansiell stabilitet gör att du kan pricka rätt aktie inför kommande utmaningar – vare sig du vill sova gott eller satsa på maximal utdelning.

Fördjupa dig mer

• Investera i säkerhet: Cybersecurity och it-försvar på börsen
• Politikens påverkan på börsen – hur mycket ska politiskt spel styra dina investeringar?
• Utdelningsaktier under osäkra tider – så bygger du en stabil kassako

Källor i artikeln

Dagens Industri, Affärsvärlden, Ekonomifakta, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI)

Ämnen i denna artikel: Försvarsaktier, Investeringar, riskhantering,aktietrender,svenska bolag,