AI, börsen och du

Robotar, drömmar och börsens nya älskling: AI-hajpen är här

Alla pratar om det, kurserna rusar och finansvärldens mest luttrade analytiker fäller både entusiastiska och varnande kommentarer. Ja, vi talar såklart om den färska hype som tagit börsen med storm – artificiell intelligens. Men innan du skickar in hela semesterkassan i en ETF med ordet ”AI” i namnet, kan det vara värt att stanna upp en stund och fundera. Är det här en solid framtidsmöjlighet eller är börsen återigen förblindad av sin egen förhoppningseufori? Med en karriär i ekonomi bakom dig minns du säkert dotcom-kraschen runt millennieskiftet och blockchain-bubblans uppgång och fall. Heta trender brukar, historiskt sett, lämna en del brända fingrar efter sig. Frågan är om AI är annorlunda – eller om vi ännu en gång är på väg att upprepa gamla misstag.

AI-hajpen: verkliga framtidslöften eller spekulativa luftslott?

När du idag läser om AI i finanspressen är det ofta stora löften och spektakulära scenarion om framtida vinster. Men gräver man bortom rubrikerna ser bilden snabbt mer sammansatt ut. Nvidia, vars aktiekurs har mer än tredubblats det senaste året tack vare AI-relaterad efterfrågan på företagets chip, framstår onekligen som ett solitt alternativ. Nvidia redovisade nyligen en rekordomsättning på 13,5 miljarder dollar redan under kvartal två 2023 – en ökning på 101 procent från föregående år. Men värderingen är också därefter, och med ett P/E-tal kring 115 (jämfört med Stockholmsbörsens snitt runt 19) ligger ribban minst sagt högt.

Även Alphabet (Googles moderbolag) och Microsoft har sina AI-satsningar, inte minst i form av konkurrerande chat-robotar, molntjänster och AI-drivna annonssystem. Båda har enorma resurser, ledande AI-forskning och stabila kassaflöden. Men med marknadernas upphaussade förväntningar räcker kanske inte ens techjättarnas muskler när ökade kostnader för utveckling pressar vinstmarginalerna och konkurrensen ökar.

På hemmaplan rider också svenska bolag på vågen. Investor-ägda EQT Ventures investerar aktivt i AI-relaterade startups, vilket ger en spännande men svårbedömd exponering mot framtidens bolag och innovationer. Ett antal mindre svenska teknikföretag på Stockholmsbörsen har också snabbt lagt ”AI” i sina bolagsbeskrivningar för att surfa med på hypen och snappa åt sig höga värderingar. Men hur mycket substans finns egentligen bakom de svävande formuleringarna i företagens kvartalsrapporter? Är bolagen genuina innovationsledare med tydliga AI-strategier, väl underbyggda forskningsprojekt och genomförbara affärsmodeller, eller är vi ännu en gång vittnen till bolag som blåst upp sig själva som ballonger för att fånga investerarnas blickar?

“När alla bolag helt plötsligt kallar sig AI-ledare, är det dags att dra öronen åt sig och börja granska noggrannare.”

Börsens AI-frossa – vad kan vi lära av tidigare bubblor?

Tech-hajper är underhållande – åtminstone så länge kurvorna pekar uppåt. Minns du dotcom-eran kring år 2000? Bolag behövde bara avsluta sitt namn med “.com” för att bli börsens nya gullegris. Men bakom glansiga årsredovisningar gömde sig ofta affärsmodeller tunnare än pensionsbeskedet från Försäkringskassan. När sedan verkligheten knackade på dörren skedde kraschen blixtsnabbt och brutalt. Nasdaq förlorade nära 78 procent av sitt värde mellan mars 2000 och oktober 2002.

Blockchain och krypto är ett färskare exempel. Nya ICO:er utlovade revolutionerande digitala valutor och decentraliserade system vilket lockade samtliga – från Wall Street till din frisör. Men när dimman lättade efter 2017 års rusning visade det sig att många projekt varken hade kunder, lönsamhet eller ens en fungerande produkt. Bitcoin tappade över 80 procent från toppen under det kommande året, och många spekulanter såg besparingarna raderas ut.

När vi nu betraktar AI-hajpen är det viktigt att vara uppmärksam på liknande mönster. Varningstecknen finns där: snabbt stigande aktiekurser, en ström av nya bolagsinformationer som plötsligt handlar uteslutande om AI, och värderingar som bygger mer på optimism än kalla resultat. Börsens korta minne brukar kunna ge en déjà vu-känsla för dig som genomlevt tidigare krascher.

Så urskiljer du vinnare bland AI-fonder och ETF:er

Om du ändå är lockad att sats på sektorn – hur väljer du rätt investeringsinstrument? En fond eller ETF kan ge dig exponering utan att alla ägg hamnar i samma bräckliga korg. Men var selektiv och kika noga på faktorer som förvaltningsavgifter, fondens innehav och historiska avkastning.

Global X Robotics & Artificial Intelligence ETF (BOTZ), till exempel, erbjuder en diversifierad portfölj där företag som Nvidia, ABB och Intuitive Surgical tar plats. Den senaste treårsperioden har fonden avkastat cirka 20 procent per år, enligt Morningstar. Avgiften ligger på rimliga 0,69 procent – inte billigast, men acceptabelt med tanke på den specialiserade sektorn.

“Allianz Global Artificial Intelligence Fund” är ett annat lockande alternativ. Här hittar du ett mer aktivt förvaltande med flexibel portföljkonstruktion. Den har haft stark historisk prestation med över 25 procents genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2017. Men priset för aktiv förvaltning är högt: Med en årlig avgift över 2 procent riskerar du att äta upp delar av vinsten, särskilt över långa tidsperioder.

En bra tumregel är att välja fonder som faktiskt innehåller ledande företag med starka balansräkningar, dokumenterade AI-investeringar och en klar, begriplig strategi. Undvik de som packar in vartenda bolag med ”AI” i årsrapporten bara för att fylla fonden med varmluft och snygga namn.

“Om alla springer åt samma håll är det dags att sakta ner och fundera”

Mitt i den ökande AI-febern är det lätt att glömma börsvärldens gamla sanning: majoriteten har oftast fel, särskilt när investerarnas girighet eller rädsla får sätta agendan. När kärleken till AI-aktier börjar likna ren avgudadyrkan är det en signal så god som någon att sakta ner.

Är du långsiktigt sinnad och inte ute efter en snabb rusning? Då behöver du inte stressa. När sektorn landar efter den initiala upphetsningen framträder ofta tydliga vinnare. Historien visar att tålamod är det bästa botemedlet mot hype. Att ge trenden tid att mogna och visa upp verkliga resultat istället för spekulativa förhoppningar kan vara mycket mer lönsamt – och framför allt mindre riskabelt.

Strategin för skeptiker – alternativa vägar att rida AI-vågen utan att förlora skjortan

Är du ändå intresserad men samtidigt försiktig – varför inte titta på sektorer och företag som indirekt gynnas av AI-revolutionen? Verkstadsjättar som Atlas Copco, ABB och Sandvik integrerar i hög utsträckning AI och automatisering i sin produktion och sina erbjudanden. Sandvik, exempelvis, har det senaste året tilldelats patent på AI-lösningar inom industriell effektivisering, och ABB satsar stort på intelligenta robotar. Dessa industribolag levererar inte bara snygg PowerPoint – de har faktiska värden, vinster och något så ovanligt som ett positivt kassaflöde.

Bank- och finanssektorn satsar också allt hårdare på AI-lösningar för effektivare kundhantering, riskhantering och automatisering av processer. SEB och Swedbank har tydligt artikulerade strategier kring AI-implementering för att förbättra såväl kundernas vardag som bankens resultat.

Hälsovårdssektorn är ytterligare en möjlighet. Bolag som Elekta och Sectra använder allt mer avancerad AI för att förbättra diagnoser och patientbehandlingar. En investering i dessa produktiva och stabila bolag kan ge dig en hävstång på AI-utvecklingen utan att behöva hoppa in i riskabla småföretag med grandiosa AI-löften men blygsamma intäkter.

“Den intelligenta investeraren vet när det är dags att dra nytta av förändring, men också när det är bäst att stå vid sidan och applådera dramatiken från en trygg distans.”

Med en djupgående analys och en balanserad portföljstrategi kan du dra nytta av AI-trendens möjligheter utan att bränna dig på kortsiktighetens fladdrande lågor. Det är värt att påminna sig själv att de stora pengarna oftast tjänas av dem som inte rusar in i varje ny hype, utan som metodiskt och kritiskt låter dammet lägga sig innan de gör sin entré.

“När AI-drevet går och alla springer efter, kan det vara klokt att stanna upp och längta efter stofilens klokhet.”

AI-hajpen lockar med dramatisk uppgång på börsen, men väcker samtidigt viktiga frågor om substans och långsiktig hållbarhet. Nvidia, med en aktiekurs som tredubblats och en kvartalsomsättning på 13,5 miljarder dollar under 2023, illustrerar både potentialen och övervärderingsrisken med ett utmanande P/E-tal på runt 115 mot Stockholmsbörsens genomsnitt på 19. Historiska likheter med dotcom-bubblan och blockchain-hajpen varnar för faran med förblindad framtidstro och tunn affärsgrund. Genom noggranna analyser och långsiktig strategi slipper du springa omkull som de flesta andra. Alternativa investeringar inkluderar trygga aktörer inom industri (Atlas Copco, ABB), bank (SEB, Swedbank) och hälsovård (Elekta, Sectra), där AI används konkret för effektivisering och innovation. ETF:er som Global X Robotics & AI (ca 20 % årlig avkastning senaste tre åren) erbjuder bred exponering till rimlig avgift (0,69 procent). Historien belönar dem som ser igenom trendernas brus och väntar tills fundamentan hinner ifatt börsens optimism.

Vidare läsning för pragmatiska placerare:

• “Så underviker du att falla för börsens nästa hype”
• “Industribolagen som tyst vinner på teknikens revolutioner”
• “Vikten av kassaflöde: Varför din portfölj ska ha fötterna på jorden”

Källor:

Information och siffror hämtade från Finansinspektionen, Morningstar, Dagens Industri, Affärsvärlden och SCB.