Smarta kylskåp: smarta eller bara dyra?

Teknologi kan ibland kännas som en dubbel espresso – uppiggande och beroendeframkallande, men sällan ett vettigt val efter klockan sex på kvällen. Kanske är det därför vi reagerar med viss skepticism när köksmaskinerna där hemma plötsligt vill bli smartare än oss själva. De senaste årens inträde av smarta kylskåp, med intelligenta funktioner som automatiska beställningar av matvaror, interna kameror och enorma pekskärmar, väcker en befogad fråga: Är dessa högteknologiska prylar verkligen något som förenklar vår vardag, eller är det bara ett sätt för tillverkarna att lägga på 10 000 extra på prislappen?

Smarta funktioner eller dumma gimmicks?

Tänk dig följande scenario: du kommer hem efter en lång arbetsdag och inser att mjölken du tänkt hälla i kaffet redan har gått ut – igen! Katastrof? Kanske inte, men ändå irriterande. Ett smart kylskåp påstår sig vara lösningen på detta livsmedelsdrama genom att automatiskt beställa nya varor innan de tar slut. Men hur väl fungerar detta egentligen? Och framförallt, vill vi att vårt kylskåp ska bli “individuell shoppingassistent”? Att ge ett kylskåp eget omdöme över vilka livsmedel som ska beställas hem kan lätt sluta med att du har åtta paket jäst, fyra burkar oliver (trots att ingen hemma ens gillar oliver) och en mängd andra produkter som du knappt minns att du någonsin köpte första gången.

Riktigt så illa kanske det inte behöver vara, men en stor del av automatiken bygger på att du är strukturerad nog att alltid lägga varje vara på rätt plats – något många av oss kampas med ens i vårt analoga kylskåp. De interna kamerafunktionerna, tänkta att låta dig fjärrinspektera innehållet i ditt kylskåp under shoppingturen, blir lätt meningslösa när gårdagens pizzakartong effektivt blockerar sikten till mjölkpaketet.

“Att ge kylskåpet ett eget shoppingkonto är som att ge hunden kreditkort – gulligt först, men dyrt och onödigt i längden.”

Och hur är det med funktionaliteten hos de stora pekskärmarna? Att kunna se matlagningsvideos eller leta recept direkt på dörren må låta som en smidig idé, men i realiteten har majoriteten av oss redan en surfplatta eller smartphone till detta ändamål. Att duplicera funktioner vi redan har i flera andra produkter verkar vara en märkligt dyr lösning på ett problem få människor egentligen har. Den dyra pekskärmen du köper integrerad i kylskåpet kan dessutom snabbt kännas daterad; en åldrad Androidversion och bristfällig mjukvara gör att du snart hellre återgår till mobilen – med resultatet att kökets hightech-pryl reduceras till en väldigt dyr dörrmagnet för barnens teckningar.

Din elräkning ropar efter hjälp – energiförbrukning i smarta kylskåp

Kylskåpets primära uppgift – att hålla mat och dryck i rätt temperatur – är något relativt enkelt, men ändå lyckas vi ibland krångla till det rejält. När tillverkare fyller kylskåpsdörren med pekskärmsteknik, högtalare och wifi-anslutningar är det värt att fråga sig vad denna tekniskt fullproppade apparat faktiskt betyder för din elräkning. Är den ökade energikonsumtionen värt det lilla mervärde som kylskåpet erbjuder, eller är det den högteknologiska motsvarigheten till att låta lamporna stå på i varje rum dygnet runt?

Enligt en rapport från TechCrunch ökar trådlöst uppkopplade hushållsapparater generellt energikonsumtionen mellan 10 och 20 procent jämfört med motsvarande produkter utan smarta funktioner. En kyl med pekskärm och kontrollerbar temperatur via app kräver effektivare kylsystem, bättre isolering och mer avancerad elektronik, och allt detta bidrar självklart till ett högre elbehov. Lägg därtill drift av ständiga uppdateringar, app-integrationer och konstant internetuppkoppling, så blir det snabbt en onödig miljöpåverkan såväl som en ständig irritation för plånboken.

Självklart erbjuder vissa modeller energisparfunktioner också, men trots detta brukar smarta funktioner i kylskåp sällan kompensera med verkligt meningsfulla energibesparingar. När det traditionella kylskåpet redan är extremt energieffektivt (åtminstone om du valt en modern modell från de senaste fem åren), är det tveksamt om mer smartness verkligen innebär smarthet rent energimässigt.

Mjölken är slut och kylskåpet vet det – behövs det på riktigt?

Det kan låta oerhört bekvämt att kylskåpet, din nya bästa vän i köket, automatiskt ordnar med leveransen av basvarorna du använder frekvent. Men i praktiken kommer denna skenbara bekvämlighet med en tydlig hake: den potentiella integritetsrisken. När du ansluter ditt kylskåp till internet och låter det ta över inköpen, överlåter du samtidigt delar av ditt konsumtionsbeteende och din data till appar, tredjepartsleverantörer och molntjänster. Indirekt godkänner du att ett företag vet exakt när, hur mycket och vilken typ av mjölk du dricker. Inte heller säkerheten är helt självklar – som Wired rapporterat om, har vissa smarta kylskåp visat sig kunna hackas, vilket kan tyckas skrattretande, om det inte vore så problematiskt.

Vid sidan av integritet och säkerhet kommer givetvis kostnaden, som ofta förbises vid ett första köpbeslut. Ett kylskåp som kan handla åt dig må ha ett lockande, nästan sci-fi-aktigt värde, men hur påverkar det egentligen månadsekonomin? Utöver själva inköpspriset för kylskåpet – ofta tusentals kronor högre än för en motsvarande ”dum” modell – tillkommer prenumerationsavgifter och partnerskap med specifika butiker och leverantörstjänster. Detta kan begränsa dina valmöjligheter, samtidigt som det döljer extrakostnader i frakt- och serviceavgifter. Kort sagt, den där mjölken, som kylskåpet så fint håller koll på åt dig, riskerar att bli betydligt dyrare än om du hade hanterat inköpet själv.

“Frågan är inte vad kylskåpet kan göra för dig, utan vad dess uppkoppling kan göra med din personliga information och plånbok.”

Sedan finns en annan dimension: vill vi verkligen lämna ifrån oss det mänskliga ansvaret för vardagliga beslut? Att hantera hushållets inköpslistor kan kännas tråkigt, javisst – men det är samtidigt just där en möjlighet ges att hålla koll på konsumtionsvanor och utgifter. Att lämna detta till en artificiell intelligens, instruerad att upprätthålla dina lagerstatus utan verklig känsla för variation eller ekonomiska förbehåll, kan snart göra att både matbudget och förvaring sväller över sina gränser. Kanske är det ändå inte så dumt att förbli kaptenen över sitt eget livsmedelsskepp.

“Smarta kylskåp är kanske mer smart marknadsföring än faktiskt smart livsstil.”

Den växande trenden mot smarta kylskåp kan vid första ögonkastet verka lockande med löften om automatiska inköp, inbyggda pekskärmar och övervakning av matlagren. Men djupare analys visar att dessa komfortfunktioner ofta kommer till ett högt pris, både ekonomiskt och integritetsmässigt. Apparaternas faktiska nytta i vardagen ifrågasätts, och samtidigt ökar energiförbrukningen kraftigt – i genomsnitt med 10–20 procent, enligt TechCrunch. Integritetsriskerna är också betydande: Wired rapporterar att säkerhetsbrister har påträffats vilket möjliggör hackning av vissa modeller.

Utöver inköpskostnaden, som vanligtvis ligger cirka 10 000 kronor högre än motsvarande traditionella modeller, tillkommer ytterligare abonnemangsavgifter och indirekta kostnader via begränsade shoppingalternativ. Känslan av bekvämlighet vägs därför mot reella risker för merkostnader och bristande säkerhet.

Ytterst handlar diskussionen om huruvida vi verkligen vill överlämna livets små beslut och ansvar till en apparat – och om det inte vore klokare att själva behålla greppet om vår ekonomi och personliga information.

Källor använda i artikeln:

• TechCrunch: Rapport om energikonsumtion hos smarta hushållsapparater.
• Wired: Säkerhetsrisker med uppkopplade köksapparater.