Sömnguiden

Det du upplever är inte inbillning och inte heller ett tecken på att något är fel. Det är biologi som gör sitt jobb, fast enligt en annan tidtabell än förr.

Med åldern förändras sömnens arkitektur – alltså hur natten är uppbyggd i olika stadier. Den djupa, långsamma vågsömnen som forna tiders kropp använde för att reparera muskler och stärka immunförsvaret minskar successivt. Kvar blir mer av den lätta sömnen, den som lätt knäcks av en bilmotor, en snarkning eller ett fullt urinblåsa.

Sömnen blir inte sämre – den blir skörare.

Samtidigt förskjuts dygnsrytmen. Den inre klockan, som styrs av hormonet melatonin, tenderar att tickas fram tidigare med åren. Därför blir många män i femtioårsåldern plötsligt morgonpigga på ett sätt de aldrig var i tjugoårsåldern – och trötta redan efter Rapport. Det är inte lättja, det är kronobiologi.

Kroppen blir också känsligare för störningar i ljus och rutiner. Där en yngre kropp kunde återhämta sig efter en oregelbunden helg, tar det nu längre tid att komma i fas igen. Detta är fullt normalt och drabbar i princip alla, oavsett hur många maraton du sprungit eller hur nyttigt du ätit.

Det viktiga att komma ihåg är att förändringen i sig inte är farlig. Det är först när sömnen blir så splittrad att dagen påverkas – koncentration, humör, ork – som det är läge att se närmare på vad som stör natten.

Bortsett från själva sömnarkitekturen finns det en rad konkreta, ganska ospännande saker som stör natten – och de flesta går faktiskt att göra något åt.

Toalettbesök. Prostatan tenderar att växa med åldern, vilket gör att blåsan känns fullare oftare, även när den inte är det. Resultatet blir en eller flera vandringar till badrummet per natt, och varje uppvaknande gör det svårare att hitta tillbaka till djupsömnen.

Snarkning och andningsuppehåll. Halsmuskulaturen slappnar av mer med åldern, och bukfett runt halsen gör inte saken bättre. Om partnern klagar på ljudnivån eller du vaknar med huvudvärk och känner dig trött trots åtta timmar i sängen, kan det handla om sömnapné – något som är värt att ta på allvar, inte bara som ett skämt vid frukostbordet.

Värk. Axlar, rygg och leder brukar göra sig påminda med åren, och kroppen är obehagligt duktig på att väcka dig varje gång du rör dig fel i sömnen.

Stress. Ekonomi, jobb, barn som flyttat hem igen, åldrande föräldrar – hjärnan väljer gärna nattetid för att bearbeta sådant, vilket sällan är produktivt.

Alkohol. Ett glas vin känns avslappnande, men alkohol stör sömnens senare delar och gör att natten blir mer uppstyckad, även om du somnar snabbare.

Läkemedel. Blodtrycksmediciner, kortison och vissa antidepressiva kan alla påverka sömnen som biverkan, ofta utan att man kopplar ihop det.

Sömnproblem i medelåldern har sällan en enda orsak – det är oftast flera små saker som samverkar.

Det uppmuntrande är att nästan alla dessa faktorer går att påverka: mindre alkohol på kvällen, viktnedgång som avlastar halsen, smärtlindring som faktiskt fungerar, eller en enkel koll av läkemedelslistan hos vårdcentralen.