Så dumt enkelt att välja aktier – om du vet var du ska titta

Aktieval är ingen raketforskning (eller varför dina fördomar om aktier hör hemma på soptippen)

En populär myt är att aktier är ungefär lika lättillgängliga som kvantfysik på originalspråk. Många män i sina bästa år, med gott om erfarenhet från bolånets förlovade värld och pensionssparandets monotoni, tenderar att undvika aktiemarknaden av ren rädsla för att bli bortgjorda vid nästa grillkväll med grannarna. ”Jag har inte gått Handelshögskolan, så vad vet väl jag?” lyder argumentationen ofta, följt av ett osäkert skratt och en snabb ämnesbyte till senaste Netflix-serien. Men ärligt talat – den inställningen hör hemma i samma sophög som gamla VHS-band och manschettknappar formade som ölglas: Aktier är ingen svartkonst, och att förstå nyckeltal kräver definitivt inget medlemskap i Mensa.

För handen på hjärtat, med all respekt för civilekonomer (och deras dyra utbildning), aktieval är oftast betydligt enklare än vad banker, analytiker och ekonomitidningar låter påskina. Själva essensen handlar om att ställa sig några enkla frågor kring vad ett bolag faktiskt är värt jämfört med dagens aktiekurs, hur pålitligt kassaflödet är och om företaget klarar räntekostnaderna för sina lån. Kan du läsa en bilannons på Blocket och avgöra om modellen är prisvärd eller inte? Grattis, då sitter du redan på många av de analytiska redskap som krävs för att värdera aktier. Nu ska vi bara finslipa dem så att du slipper göra ekonomivärldens svar på att råka köpa en begagnad Saab med suspekt kamkedja och rost i hjulhusen.

P/E-talet – aktievärldens BMI (viktigt men lätt missförstått)

P/E-talet är ungefär som BMI för aktiekursen – alla vet att det är viktigt, ingen förstår riktigt varför, och många använder det fel. I sin enklaste form mäter P/E (Price/Earnings) hur mycket du betalar för varje vinstkrona bolaget tjänar. Låt oss säga att ICA Gruppen just nu har ett P/E-tal på omkring 20. Vad innebär det konkret? Jo, att varje vinstkrona ICA levererar kostar dig just nu 20 kronor på börsen. Är det ett fynd, eller är det rena rånet?

“P/E-talet är inte ett facit, utan en varningsflagga eller ett glädjerop – beroende på omständigheterna.”

Det luriga är nämligen att ett högt eller lågt P/E-tal i sig inte nödvändigtvis är bra eller dåligt – precis som ett BMI på 27 inte automatiskt gör dig ohälsosam. Ett högt P/E-tal kan betyda att marknaden förväntar sig snabba vinstökningar, eller att bolaget helt enkelt är omotiverat dyrt. Låga P/E-värden kan signalera att aktien är undervärderad – men det kan lika gärna betyda att marknaden inte tror att bolagets vinstnivå är hållbar. Istället för magiska regler om ett visst P/E-spann är det viktigare att du frågar dig två saker: Hur ser vinsterna ut framöver, och är det värt att betala för dem i relation till deras risk?

Direktavkastning – cash is king (men se upp för kungar som utlovar mer än vad de klarar av)

”Cash is king” är inte bara något silly uttryck som används flitigt på Wall Street, utan en tumregel väl värd att hålla på minnet. I aktievärlden förkroppsligas denna klyscha allra bäst genom direktavkastningen – alltså hur stor andel av aktiekursen bolaget delar ut i kontanter varje år. Något som bör tilltala dig som gillar konkret utdelning framför drömmar om framtida stordåd.

Ta exemplet Telia, denna folkaktie som lockar in svenska sparare med en direktavkastning kring 6 procent. Har du en hundralapp investerad i Telia aktier så dimper alltså cirka sex kronor rakt ner i plånboken varje år. Låter mycket bra, eller hur? Problemet är bara att en väldigt hög direktavkastning ibland kan vara lika lockande (och riskfyllt) som den där utbredda buffén på Finlandsfärjan – något du kastar dig över med stor iver, men bittert kan få ångra morgonen efter.

”En hög direktavkastning är bra – så länge bolaget inte överlovar mer än de faktiskt kan betala.”

Ett bolag som skyltar med osannolikt höga utdelningsnivåer kan mycket väl vara tecken på desperation eller att verksamheten inte är långsiktigt hållbar. Om kassaflödet svajar som den billigaste brassestol, riskerar du som investerare kanske att få se hur utdelningen kapas – och det i sin tur brukar straffa bolaget stenhårt på börsen. Kort sagt: håll utkik efter stabila och regelbundna utdelningar, gärna över flera år. Satsa på bolag vars utdelningspolicy bygger på sunt förnuft istället för ”keep the shareholders happy till varje pris”.

Skuldsättningsgradens förbannelse – eller varför bolag med stora lån sover sämre om natten

Alla vet hur jobbigt det kan vara att ligga vaken och kalkylera på sitt eget villalån. Föreställ dig då mardrömmarna hos en bolagsledning vars företag har en smått astronomisk skuldsättning. Här tittar vi närmare på ett av de senaste årens mest spektakulära svenska exempel på sömnlösa nätter: SBB (Samhällsbyggnadsbolaget).

SBB:s skuldsättningsgrad har cirklat kring 2,0, vilket i praktiken innebär att skuldbördan varit ungefär dubbelt så stor som det egna kapitalet. När räntorna sedan skickats upp snabbare än elpriser under kallaste februari har detta lett till enorma problem. Investerarnas förtroende smälter snabbare än en glassbomb i solen, och aktiekursen har fått åka berg- och dalbana som få aktieägare önskar sig. Detta är direkt kopplat till den höga skuldsättningsgraden.

”Skuldsättningsgrad är inte ett nyckeltal du vill chansspela med – särskilt inte i tider av stigande räntor.”

Ett gott tips är att leta bolag med acceptabla skuldsättningsnivåer, gärna under 1,0, eller åtminstone där du ser tydliga planer och kontrollerade strategier för bolagens lån. Låg skuldsättning innebär stabilitet, frihet och framförallt – bättre nattsömn för både dig och företagsledningen.

Ta på dig autopilotglasögonen – kombination av nyckeltal är nyckeln (förlåt för ordvitsen)

Precis som en pilot aldrig stirrar sig blind på en enda instrumentpanel, bör du som investerare aldrig inta ett tunnelseende med ett enda nyckeltal. Det är kombinationen som räknas, och här är det faktiskt vettigt att bli lite tråkig och analytiskt lagd. Inget enskilt mått ger dig hela sanningen, men rätt balanserade kan ett fåtal nyckeltal snabbt sortera fram attraktiva (och tråkstabila) investeringsobjekt. Låt oss ta Essity som exempel – ett bolag med ungefär samma spänningsfaktor som ett parti schack med mormors kusin.

Essity uppvisar i skrivande stund ett rimligt P/E-tal runt 17, en direktavkastning på drygt 3,5 procent och en hyggligt låg skuldsättningsgrad på cirka 0,8. Vad säger då detta dig? Först och främst att Essity inte bara genererar pengar idag, utan också är relativt stabilt positionerat för att kunna fortsätta dela ut och utvecklas utan att räntorna hotar bolagets existens. En mix av sunt förnuft och tristess är ofta vad medelålders ekonomisk trygghet ska handla om.

”Släpp känslorna, lita på nyckeltalen och våga investera vanligt – vanligt är det nya geniala.”

Sanningen är att många investerare tappar både tid och pengar genom att komplicera saker i onödan. Hemligheten ligger i att kombinera enkla nyckeltal och låta autopiloten göra grovjobbet. På så vis slipper du både ångerfyllda panikförsäljningar och att impulsköpa aktier för att det kändes ”rätt i magen”. Skippa den menlösa googlingen och gör istället tre enkla saker: titta på bolagets vinst (P/E), förstå hur mycket det betalar dig (direktavkastning) och säkerställ att det inte drunknar i skulder (skuldsättningsgrad). Så enkelt kan det faktiskt vara att investera klokt på börsen – och du behöver varken professorshabituering eller grandiosa magkänslor för att lyckas.

”Att välja aktier smart handlar om enkla principer, inte om dyra examen eller magkänsla.”

Att investera klokt i aktier handlar främst om att kunna identifiera prisvärda bolag med stabila finanser. Genom att förstå nyckeltal som P/E-tal, direktavkastning och skuldsättningsgrad undviker du dyra misstag. P/E-talet visar hur mycket varje vinstkrona kostar – ICA har exempelvis ett P/E på cirka 20, medan Essity ligger runt 17. Direktavkastning (Telia cirka 6 %, Essity runt 3,5 %) erbjuder ett mått på den faktiska utdelning du får, men kräver stabilt kassaflöde för att inte bli en investeringsfälla. Skuldsättningsgraden belyser finansiell robusthet; bolag med höga skulder, som SBB med skuldnivåer runt 2,0, drabbas lätt hårt vid räntehöjningar, medan företag med lägre skuldsättning (Essity cirka 0,8) klarar motgångar bättre. Att analysera dessa enkla nyckeltal i kombination är nyckeln – inte avancerad matematik, utan sunt förnuft som skapar långsiktig trygghet i ditt sparande.

Liknande ämnen som också kan öka din ekonomiska IQ:

• “Fem utdelningsaktier som håller i alla väder”
• “Så undviker du att hamna i räntefällan – tipsen banken inte berättar”
• “ETF:er för lata men smarta investerare”

Källor och dataunderlag:

Artikeln stöder sig på aktuella siffror från företagens egna årsredovisningar samt data från Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån (SCB). Nyckeltal och exempelbolag är hämtade ur ekonomisk rapportering i Dagens Industri och Affärsvärlden.