Indexfond eller Idiotfond – Vilken typ passar just dig?

Har du någonsin känt att fondsparande är ungefär lika spännande som att se målarfärg torka? Det är i så fall en korrekt känsla. Men innan du somnar av tristess eller kastar pengarna efter nästa säljiga fondguru, kan det faktiskt vara värt att reda ut begreppen. Det är nämligen skillnad på indexfond och idiotfond – ungefär som mellan en trygg Volvokombi och en höstryckig italiensk sportbil: den ena tar dig säkert framåt, medan den andra kan bli både dyr och haverera halvvägs till mål.

När indexfonden är en raksträcka – eller ett stup

Låt oss börja från början – vad är egentligen en indexfond? I sin enklaste form är indexfonder som lata praktikanter på ett kontor; de gör exakt bara så mycket som krävs. De följer sitt jämförelseindex slaviskt, utan några egna analyser eller kreativa infall. Det låter kanske tråkigt, men det finns en stor fördel: billigheten. Avgifterna kan ligga så lågt som 0,2 procent – en struntsumma jämfört med den procent eller två som aktivt förvaltade fonder brukar kräva.

Aktiva fonder – eller ”idiotfonder”, om vi ska hårdra det – drivs av fondförvaltare vars affärsidé bygger på att de är smartare än marknaden själv. De lovar att slå index varje år, men när siffrorna synas i sömmarna blir resultatet ofta ungefär lika imponerande som en svensk toppolitiker i Let’s Dance. Finansinspektionens undersökningar visar gång på gång samma dystra siffra: endast omkring 20 procent av de aktivt förvaltade fonderna lyckas faktiskt slå sitt jämförelseindex över tid. Vill du betala dyrt för att ha en chans på 1 av 5 för framgång? Knappt något man ropar ”håll min öl!” för, direkt.

“Att välja aktivt förvaltade fonder är ofta att betala mer pengar för nöjet att få sämre avkastning.”

Med det sagt, är heller inte alla indexfonder lika. Bara för att indexfonden är billig och enkel innebär det inte automatiskt att den är rätt för dig. Snarare är det som att välja glassmak vid kiosken en het sommardag – de flesta är okej men bara ett fåtal smaker ger riktig njutning, medan andra smakar ungefär som frysskador.

Varför hela världen ibland är bättre än att trängas i din lokalbutik

Breda, globala indexfonder är finansvärldens motsvarighet till basgarderoben du köpte när du nådde mogen ålder och insåg att Hawaiian-shirt och jeansshorts kanske inte alltid funkade. Precis som en klassisk blå kostym eller ett par bekväma chinos kan en globalfond kännas tråkig vid första anblick. Men vad du kanske missar är det solida, långsiktiga värdet.

Förutom de låga avgifterna – där du enligt SCB:s fondstatistik betalar mellan 0,2 till 0,4 procent per år i snitt – ger dessa fonder dig en riskspridning i världsklass. En globalfond investerar nämligen i allt från stora teknikjättar i USA till solida industribolag i Tyskland, charmiga finansbolag i Schweiz och driftiga entreprenörer i Sydostasien. Det är med andra ord marknadens motsvarighet till bufféens smörgåsbord: här finns något som passar alla smaker och sannolikheten att hela middagen tar slut på grund av något virus från en enda maträtt minskar rejält.

Nackdelen då? Det är just avsaknaden av dramatik. Känslan av att aldrig få fullstor jackpott utan istället tålmodigt tugga på den jämna avkastning som förväntas ligga ungefär vid marknadens medelvärde över tid. Ingen kommer skryta på grillfesten om hur deras globala fond chocksteg över natten, men å andra sidan slipper ingen heller smyga undan skamset när favoritbranschfondens börsraket råkat krascha ner i Rabatten.

Regionfonder – exotiska smakresor eller ekonomisk turistdiarré?

För dig som lockas av en aning mer spänning än globala fonder kan erbjuda finns alltid alternativet att hoppa på regionala expressbussar inom fondvärlden. Regionfonder är ungefär som äventyrsresor arrangerade av charterbolag – annorlunda, spännande och exotiska, men inte helt riskfria. Här investerar du i specifika geografiska marknader, exempelvis dynamiken i Asien, stabiliteten i Nordamerika eller den något svajiga romantiken i Europa.

Den främsta lockelsen är givetvis potentialen till högre avkastning. Enligt SCB:s fondstatistik för de senaste fem åren har vissa Asienfonder levererat en genomsnittlig årsavkastning på omkring 11–13 procent jämfört med cirka 9 procent för breda globala fonder. Men det finns en rejäl fotnot här, och det handlar om risken. Regionfonder är ofta beroende av politisk stabilitet, valutaeffekter och ekonomiska vindar som snabbt kan börja blåsa från fel håll. Ett handelskrig, politiska oroligheter eller till och med en enda kaotisk regeringschef med nyckfulla ambitioner kan rasera en annars lovande avkastning på nolltid.

Regionfonder kan ge din portfölj exotisk krydda eller en obehaglig ekonomisk turistdiarré – allt beroende på hur stabil din mage egentligen är.

Kort sagt, regionala fonder passar dig som har en tydlig uppfattning och en sund magkänsla för en viss region. Välj dem gärna som ett komplement för att bredda och krydda din fondportfölj – men försök att inte kasta in alla semesterpengarna i dem på en gång.

Branschfonder – den luttrade medelåldersmannens Las Vegas

Vill du ännu längre bort från tryggheten och gärna låta adrenalinet pumpa lite extra? Då finns branschfonder att tillgå, ett alternativ som kan liknas vid fondvärldens svar på en enarmad bandit. Med branschfonder satsar du på en specifik sektor: tänk teknikjättar, läkemedelsföretag eller kanske gröna energibolag.

Det är här du hittar fondvärldens starkaste svängningar och de mest dramatiska humörskiftena. Bara de senaste åren är illustrativa: teknikfonder noterade enligt data från Finansinspektionen en genomsnittlig avkastning på nära 20 procent under boomåret 2021, medan de ett år senare kunde backa med lika många procentenheter när sektorn hackade till. Läkemedels- och hälsovårdsfonder är inte långt efter i temperamentet; en enda godkänd banbrytande medicin kan få fonden att rusa, medan en misslyckad klinisk studie lika gärna kan innebära en börsmässig kall avrättning.

“En branschfond är ungefär som en extra krydda i matlagningen – ibland höjer den maten till en helt ny nivå, ibland förstör den fullständigt både maträtten och hela kvällen.”

Branschfonder vid rätt tillfälle kan alltså vara riktigt lukrativa, men det kräver att du gör din hemläxa noggrant och har en iskall attityd när det svänger. Har du tyvärr den benägenhet som tillhör många medelålders män – det vill säga lätt panik när diagrammet pekar nedåt – kan det vara klokt att tänka sig för både en och två gånger.

Konsten att välja indexfond utan att bli idiot

Så, hur undviker man då att fondvalet slutar i bitter ånger snarare än ekonomisk harmoni? Först och främst handlar det om balans. En bred global indexfond är lika självklar i fondportföljen som grillen är på altanen – stabil, trygg och praktisk. Regionfonder och branschfonder, å andra sidan, är mer som gasolbrännaren till köket. Använd dem med måtta och insikt, annars får du lätt för mycket hetta och bränner dig ordentligt.

Framstående finansiella rådgivare brukar föreslå att högst 10–15 procent av din totala fondportfölj ska bestå av nischade eller branschspecifika fonder. Resten är smart att placera i en bred globalfond, eventuellt kompletterad med några smakfulla regionala alternativ för lite extra färg och smak. Fundera över din egen riskaptit och hur mycket spänning du orkar med. Känner du obehag av tanken att dina pensionspengar sjunker lika snabbt som din ungdoms hårfäste? Ja, då är det kanske bäst att undvika alltför spektakulära val.

Att vara smart i sina fondval innebär i slutänden ungefär samma sak som att mogna i livet överlag: inse att målet är långsiktighet, stabilitet och kvalitet före snabba kickar. Det kanske inte är glamoröst, men å andra sidan sover du lugnare på nätterna och slipper stå i SVT:s ”Lyxfällan Senior”-upplaga som avskräckande exempel för barnens kompisar. Trots allt; ekonomisk trygghet är åtminstone en sorts rikedom.

“Fondval avgörs av din personlighet – väljer du trygg tråkighet eller vilda chansningar på börsens Las Vegas?”

Varför ditt fondval formar din finansiella framtid

Att förstå skillnaden mellan enkla, billiga indexfonder och aktivt styrda ”idiotfonder” är avgörande för att bygga en långsiktig, lyckad investeringsstrategi. Statistiken är tydlig: Enligt Finansinspektionen lyckas endast cirka 20 procent av aktiva fondförvaltare slå sitt jämförelseindex på längre sikt. Globala indexfonder erbjuder däremot en stabil riskspridning med låga avgifter kring 0,2–0,4 procent (SCB), vilket ger trygghet och förutsägbar utveckling.

Samtidigt kan mer fokuserade alternativ, som regionala eller branschspecifika indexfonder, erbjuda högre potential – men också större risker. De senaste fem åren har exempelvis Asien-fonder haft en genomsnittlig årsavkastning på cirka 11–13 procent, betydligt över globalfondens ungefär 9 procent enligt SCB. Teknikfonder noterades för extremare svängningar med upp och nedgångar runt 20 procent på bara ett år enligt Finansinspektionen.

Nyckeln till framgång är balans: låt tryggheten i breda globalfonder utgöra grunden och använd smala nischfonder sparsamt för att krydda portföljen. Välj utifrån din personliga riskaptit och uthållighet.

Andra relaterade ämnen du kan ha glädje av

• Pensionssparande efter 50 – så gör du säkrast val idag
• Så påverkas din ekonomi när inflationen springer iväg
• Riskhantering för oss som vill sova gott på natten

Källor och statistik från

• Finansinspektionens fondrapporter
• Statistiska Centralbyrån (SCB)

Ämnen i denna artikel: indexfonder, sparande, fonder, investeringar, aktieindex,